Livet tog en absolut vändning under senaste veckan. Det kom fram att min sambo inte längre kände för mig på samma sätt som tidigare och inte alls kände lika mycket som mig. Jag som verkligen är kär har inte den kärleken besvarad och därför har det varit otroligt tufft. Jag trodde man kände varandra tillräckligt mycket men så var det inte alls, ett brutalt uppvaknande.
Det har gör att boendefrågan är något som måste lösas. Trots många års kötid är det mycket svårt att kunna hyra från fastighetsbolagen, då står det mellan att köpa, att hyra bostadsrätt eller vara inneboende genom blocket-annonser. Då jag har provanställning till en början så kompliceras köpprocessen, då det inte är lätt att få bolån. Jag har därför utrett alternativen och tänker vara inneboende för att hålla kostnaderna nere, samtidigt som det var väldigt länge sedan jag bodde ensam så jag vet inte om jag skulle vilja det, bra mycket mer tråkigt.
Nej, det här var verkligen inte frågor som jag trodde skulle drabba mig. Jag som trodde det skulle bli bättre när man snart har riktigt jobb och går samma tider som partnern. Nu står jag ensam snart, riktigt ledsamt.
Visar inlägg med etikett Tankar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tankar. Visa alla inlägg
lördag 28 januari 2017
söndag 15 januari 2017
Sunt ekonomiskt tänk
Sparpodden har åter blivit en podd för sparande och det tycker jag är bra. Tror att det finns tillräckligt mycket av andra poddar, program och artiklar som kan ta upp andra typer av frågor. Det är bloggaren Onkel Tom som har besökt Sparpodden och det var intressant att höra hur han resonera runt saker och ting. Det är kul att höra om de som gnetar på för att helt kunna ta sig ur ekorrhjulet. Det är även kul att höra hur de tänker använda tiden och vad de vill göra istället. Avsnittet fick mig att tänka runt min egen situation men inte då som man kan tro efter att ha lyssnat på en ivrig sparare, att jag skulle bli ännu mer sparsam. Jag fick den motsatta känslan.
Jag vill kunna spendera. Inte behöva vrida och vända på varje slant eller göra saker jag tycker är tråkigt bara för att det inte kostar pengar. om jag har en roligt och stimulerande jobb skulle jag gärna kunna tänka mig att betala för städhjälp hemma om jag har familj med barn. Om jag och familjen vill ta oss någonstans vill jag ha det smidigt och kunna ta bilen. Blir så imponerad varje gång jag åker tåg och ser hur några har lyckats få med hela barnfamiljen, vagnar packning m.m. men det ser helt ofantligt slitigt ut.
Jag har sedan ett tag tillbaka, då jag fick min första deltidsjobb inom det jag läst, verkligen förstått vilken betydelse ett jobb har i livet. Att träffa människor man inte annars skulle mött, utmaningar man får försöka att lösa och många nya kunskaper. Har många gånger när jag lämnat jobbet känt att "jisses vad nöjd jag är med mitt arbete jag fick utfört idag". Visst, alla dagar är inte jobbet det roligaste, men det tycker jag inte den lediga tiden heller är. Visst är det skönt att inte ha några måsten, men det är ändå skönt att ha det ibland så att man får upp effektiviteten i vardagen för då kan jag känna extra mycket tillfredsställelse när jag får något utfört.
Jag har ingen ambition att helt sluta jobba. Jag vill ju jobba och lära mig nya saker. Tror att jag varit dålig på att förmedla det budskapet när jag pratat om att gå i pension tidigt etc. Folk verkar tro att jag menar att jag inte tänker göra någonting (men vilken pensionär är sådan, tar jag min farmor som exempel, hon har aktiviteter varje dag). Jag har därför fasat ut meningen "att jag ska KUNNA gå i pension tidigt". Det där kunna är det ju ingen som uppfattar, det är ju möjligheten som jag är ute efter. Har mer tänkt på att jag ska ta risken att starta eget och annat, men absolut inte vara ledig hela tiden. Däremot så tror jag att jag ska fortsätta, som på slutet, och bara prata om att jag tycker investeringar i bolag, deras verksamheter, lära sig hur de funkar och sådant är vad jag ska fokusera på att förmedla. Det är ändå det intresset jag tycker det vore bra om andra har, för då blir det automatiskt mindre slösat då åtminstone jag vill kunna vara en del av de här företagens resa.
Jag tycker om att inte slösa det är nog mer min stil än att jag gillar att spara, för det tidigare leder också till att pengar blir över utan att det känns som man försakar något eller skjuter upp konsumtion. Ett exempel för att åter vara i avsnittet var skidsemestrar. Det är något jag inte skulle spara in på om det var så. Nu har jag inte betalat de senaste resorna själv, men jag betalade två andra resor ur egen ficka under året som var och det var absolut inget som sved mot vilka upplevelser det gav så tror inte det skulle gälla annorlunda med skidresan.
Jag är med ovan sagda ingen förespråkare för att gratisaktiviteter inte kan vara roliga och ge lika mycket. Men allt är inte gratis här i världen och mycket av det som är roligt det kostar en slant extra. Skulle aldrig i mitt liv få för mig att avstå saker för att de kostar för att ha möjligheten att spara, för då finns det inte så mycket att spara till känner jag.
Jag har som mål att jobba ca: 60 % längre fram, men det för att jag förhoppningsvis har familj och annat för mig. Det skulle vara sjukt märkligt om jag inte skulle behöva mer ledig tid för att även hinna med mina egna aktiviteter och få egna lugna timmar såsom jag har det nu längre fram om man är fler i en familj. Däremot tror jag inte att man vinner så mycket på att helt sluta jobba. Marginalnyttan med allt avtar, tror att man uppskattar allt mer om man har variation i livet. Barn mår nog också bäst av att tillbringa tid med andra barn. det kan stundtals vara motiverande och tillfredsställande att kunna lösa något projekt i hemmet själv. Men jag tror att det blir så mycket bättre om fackmän löser de viktigaste bitarna så man också blir nöjd i längden med resultatet.
Det är mycket "tror" i det här inlägget och det ska det vara. Jag vet ju inte hur framtiden ser ut och hur allt funkar bäst längre fram, men jag tror, (där kom det igen) det är bäst att ha rimliga mål och förväntningar på livet och samtidigt leva ett så bra liv som möjligt för alla i familjen.
Min grundfilosofi är inte att jag vill kunna leva på så lite som möjligt (de åren hade väl sin charm, tänker främst på gymnasiet, men hade varit så mycket roligare om man inte tackat nej till flera aktiviteter för att man inte hade råd). Jag vill däremot inte heller spendera bara för att jag kan, jag vill KUNNA spendera på saker och upplevelser.
Kort så är mitt sparmål att ha så att jag klarar att vara mellan två jobb om situationen skulle kräva det. Att jag inte är stressad över ekonomin och att jag kan gå ned i tid utan att livskvalitén också går ned. Lagom är nog vad som beskriver mig bäst.
Hur jag ska ta mig dit tror jag mig också veta:
Jag vill kunna spendera. Inte behöva vrida och vända på varje slant eller göra saker jag tycker är tråkigt bara för att det inte kostar pengar. om jag har en roligt och stimulerande jobb skulle jag gärna kunna tänka mig att betala för städhjälp hemma om jag har familj med barn. Om jag och familjen vill ta oss någonstans vill jag ha det smidigt och kunna ta bilen. Blir så imponerad varje gång jag åker tåg och ser hur några har lyckats få med hela barnfamiljen, vagnar packning m.m. men det ser helt ofantligt slitigt ut.
Jag har sedan ett tag tillbaka, då jag fick min första deltidsjobb inom det jag läst, verkligen förstått vilken betydelse ett jobb har i livet. Att träffa människor man inte annars skulle mött, utmaningar man får försöka att lösa och många nya kunskaper. Har många gånger när jag lämnat jobbet känt att "jisses vad nöjd jag är med mitt arbete jag fick utfört idag". Visst, alla dagar är inte jobbet det roligaste, men det tycker jag inte den lediga tiden heller är. Visst är det skönt att inte ha några måsten, men det är ändå skönt att ha det ibland så att man får upp effektiviteten i vardagen för då kan jag känna extra mycket tillfredsställelse när jag får något utfört.
Jag har ingen ambition att helt sluta jobba. Jag vill ju jobba och lära mig nya saker. Tror att jag varit dålig på att förmedla det budskapet när jag pratat om att gå i pension tidigt etc. Folk verkar tro att jag menar att jag inte tänker göra någonting (men vilken pensionär är sådan, tar jag min farmor som exempel, hon har aktiviteter varje dag). Jag har därför fasat ut meningen "att jag ska KUNNA gå i pension tidigt". Det där kunna är det ju ingen som uppfattar, det är ju möjligheten som jag är ute efter. Har mer tänkt på att jag ska ta risken att starta eget och annat, men absolut inte vara ledig hela tiden. Däremot så tror jag att jag ska fortsätta, som på slutet, och bara prata om att jag tycker investeringar i bolag, deras verksamheter, lära sig hur de funkar och sådant är vad jag ska fokusera på att förmedla. Det är ändå det intresset jag tycker det vore bra om andra har, för då blir det automatiskt mindre slösat då åtminstone jag vill kunna vara en del av de här företagens resa.
Jag tycker om att inte slösa det är nog mer min stil än att jag gillar att spara, för det tidigare leder också till att pengar blir över utan att det känns som man försakar något eller skjuter upp konsumtion. Ett exempel för att åter vara i avsnittet var skidsemestrar. Det är något jag inte skulle spara in på om det var så. Nu har jag inte betalat de senaste resorna själv, men jag betalade två andra resor ur egen ficka under året som var och det var absolut inget som sved mot vilka upplevelser det gav så tror inte det skulle gälla annorlunda med skidresan.
Jag är med ovan sagda ingen förespråkare för att gratisaktiviteter inte kan vara roliga och ge lika mycket. Men allt är inte gratis här i världen och mycket av det som är roligt det kostar en slant extra. Skulle aldrig i mitt liv få för mig att avstå saker för att de kostar för att ha möjligheten att spara, för då finns det inte så mycket att spara till känner jag.
Jag har som mål att jobba ca: 60 % längre fram, men det för att jag förhoppningsvis har familj och annat för mig. Det skulle vara sjukt märkligt om jag inte skulle behöva mer ledig tid för att även hinna med mina egna aktiviteter och få egna lugna timmar såsom jag har det nu längre fram om man är fler i en familj. Däremot tror jag inte att man vinner så mycket på att helt sluta jobba. Marginalnyttan med allt avtar, tror att man uppskattar allt mer om man har variation i livet. Barn mår nog också bäst av att tillbringa tid med andra barn. det kan stundtals vara motiverande och tillfredsställande att kunna lösa något projekt i hemmet själv. Men jag tror att det blir så mycket bättre om fackmän löser de viktigaste bitarna så man också blir nöjd i längden med resultatet.
Det är mycket "tror" i det här inlägget och det ska det vara. Jag vet ju inte hur framtiden ser ut och hur allt funkar bäst längre fram, men jag tror, (där kom det igen) det är bäst att ha rimliga mål och förväntningar på livet och samtidigt leva ett så bra liv som möjligt för alla i familjen.
Min grundfilosofi är inte att jag vill kunna leva på så lite som möjligt (de åren hade väl sin charm, tänker främst på gymnasiet, men hade varit så mycket roligare om man inte tackat nej till flera aktiviteter för att man inte hade råd). Jag vill däremot inte heller spendera bara för att jag kan, jag vill KUNNA spendera på saker och upplevelser.
Kort så är mitt sparmål att ha så att jag klarar att vara mellan två jobb om situationen skulle kräva det. Att jag inte är stressad över ekonomin och att jag kan gå ned i tid utan att livskvalitén också går ned. Lagom är nog vad som beskriver mig bäst.
Hur jag ska ta mig dit tror jag mig också veta:
- Ha en budget för att "ankra" men inte slaviskt följa
- Köpa saker efter behov och nytta
- Bo smart (möjligheter till uthyrning och rum till alla i familjen, men inte tomrum)
- Inte köpa ny bil, men några år gammal för minimal värdeminskning (nytt är dyrt, men det är reparationer också)
- Inte vara snål
- Fortsätta investera på börsen och i livet
Det är alltså fokus på de stora posterna som jag anser är viktiga för att lyckas. Att som ofta när det kommer till sparexempel pratas om de små utgifterna som "latte på stan" det gör så lite på marginalen även om varje krona förstås är en krona. Transport, boende, generositet och flera inkomstkällor, där är mina fyra nycklar till en bra ekonomi och ett bra liv.
Det ska bli riktigt kul att "bli vuxen på riktigt" snart med heltidsjobb och annat. Jag är redo!
Härnäst ska nog jag och sambon börja planera någon resa, för det förgyller livet. Då inte för att fly från något men för att upptäcka något.
lördag 24 december 2016
Jul
Äntligen är det dags för jul och lite ledighet. Jag gillar verkligen den stämning som infinner sig runt jul. Många säger julstress men det är inget jag märker av utan njuter mest av att se så mycket folk i omlopp och att alla verkar vara på färd någonstans. Det är konstig men det tycker jag ger ett sådant lugn.
Spelade även Bingolotto en timme under gårdagen, det är däremot något som jag enbart fascineras av. Hur är det möjligt att detta spel kan locka så många år efter år? Jag hade en lott för att jag vet att alla släktingar har en, tänk om det är så alla resonerar? Ingen som bryter det mönstret.
Ska idag till mina kusiner som nästan varje julafton. Det är kul att se vilken dramatisk skillnad julklapparna har fått. Förr låg det ett berg av klappar runt granen, nu endast ett paket till varje och 4 små till ett julklappsspel. Sunt att det går mot mer ordentliga paket och mindre som kommer skräpa resten av året. Funderar själv på hur det kommer bli när man själv får barn, ska verkligen jobba hårt för att de ska uppskatta det lilla. Det känner jag att jag själv har varit rätt bra på.
Mat och sällskap är det jag uppskattar mest med julen, så det får det bli nu, GOD JUL!
Spelade även Bingolotto en timme under gårdagen, det är däremot något som jag enbart fascineras av. Hur är det möjligt att detta spel kan locka så många år efter år? Jag hade en lott för att jag vet att alla släktingar har en, tänk om det är så alla resonerar? Ingen som bryter det mönstret.
Ska idag till mina kusiner som nästan varje julafton. Det är kul att se vilken dramatisk skillnad julklapparna har fått. Förr låg det ett berg av klappar runt granen, nu endast ett paket till varje och 4 små till ett julklappsspel. Sunt att det går mot mer ordentliga paket och mindre som kommer skräpa resten av året. Funderar själv på hur det kommer bli när man själv får barn, ska verkligen jobba hårt för att de ska uppskatta det lilla. Det känner jag att jag själv har varit rätt bra på.
Mat och sällskap är det jag uppskattar mest med julen, så det får det bli nu, GOD JUL!
tisdag 13 september 2016
Släppa lite på bromsen
Hela det här året har utgiftsmässigt varit en hel del högre än tidigare år, antagligen kopplat till högre inkomster. Jag har rest mer och även gjort stora långsiktiga inköp av sportutrustning och de påverkar mest. De här två posterna summerar till 15 000 kr ungefär hittills. 15 000 kr gör dock inte hela skillnaden och därför är det väldigt bra att jag har en uppföljning på rätt så detaljerad nivå.
4500 kr har lagts på kurslitteratur, jag kommer köpa någon bok till men annars så är den här kategorin en som jag inte kommer att lägga mer pengar på om allt går som jag hoppas.
9000 kr har lagts på kläder och skor och efter det här så tycker jag att min garderob är i många avseenden komplett. Jag har handlat en hel del på rea då min storlek och modell varit till utförsäljning så jag har ändå kommit billigt undan. Det här är dock en kategori som jag kommer kunna minska till 1/3 del kommande år.
9000 kr la jag på en ny dator, det är också en utgift som jag inte kommer att ha kommande år.
Det här inlägget är dock inte tänk att handla om vad jag kan spara in på och vad jag kan minska på utan vad jag kan lägga pengar på som jag anser är viktigt för att jag ska vara tillfreds med livet.
De första kategorierna är boende, här försöker jag däremot att hålla kostnaden nere vad gäller storlek på boendet, mindre boende har lägre avgift och mindre ytor att fylla med saker, sedan rör jag mig inte så mycket när jag är hemma att jag behöver extra rum utan här räcker det med vardagsrum, kök och sovrum för mig och min sambo. Om det kommer nytillskott i framtiden så skulle även de få ett sovrum var men inga extra rum är på tanken då heller (måste debatteras med sambon som gärna vill ha stort, stort, stort utan att hon kan motivera varför över huvud taget).
Mat är den andra kategorin och det är den kategorin jag lägger absolut mest pengar på. bra mat kostar en del och där jag bor så är det inte mycket som "reas ut" med kort datum, kanske för många studenter i området? Jag satsar mycket på att laga från grunden, köpa färsk spenat, fröer, nötter m.m. som inte är helt billigt, men mat tycker jag inte man ska snåla på och köpa falukorv och äta fyra av veckans dagar. På helgen så är det ofta en lunch på någon restaurang eller liknande, mycket för själva helgkänslan och framför allt för att jag och sambon då använder tiden till att verkligen umgås och njuta.
Idrott är näst på tur. Jag lägger en del pengar på aktiviteter i olika form, som medlemsavgifter, gymkort, sportutrustning m.m. Här försöker jag att jämföra och komma fram till vad som är bäst. Gymkort för 169 kr är mycket konkurrenskraftigt. Gymkort är en såndär sak som brukar tas upp på bloggar att man kan göra styrketräningen gratis i hemmet eller skogen, men det är verkligen inte en form som passar mig utan jag vill ha skivstängerna m.m. Det skulle även bli för dyrt att köpa in allt själv så den här utgiften är jag mer än villig att ta.
Tv-paket är en annan sådan sak som många väljer bort. Det skulle heller inte funka för mig, jag vill se toppfotbollen i realtid och tycker det är skönt att ha på en fotbollsmatch i bakgrunden under helgen när man pysslar i lägenheten eller kunna bjuda över vänner när det vankas Champions leauge så det här är något jag är villig att lägga pengar på.
Resor. Jag har nog rest mer inom närområdet och i Sverige än de flesta och att upptäcka nya delar av landet och världen tillför så mycket mer i livet anser jag. Nya intryck, få se andra samhällen etc. Det skulle jag heller inte tycka är roligt att välja bort.
Jag tycker dock att mitt intresse för investeringar och ekonomi överlag har lagt en bra grund, så att jag kan njuta av allt ovanstående utan att jag känner någon huvudvärk efteråt. Det är livskvalité för mig, att kunna göra det man vill och njuta av det.
4500 kr har lagts på kurslitteratur, jag kommer köpa någon bok till men annars så är den här kategorin en som jag inte kommer att lägga mer pengar på om allt går som jag hoppas.
9000 kr har lagts på kläder och skor och efter det här så tycker jag att min garderob är i många avseenden komplett. Jag har handlat en hel del på rea då min storlek och modell varit till utförsäljning så jag har ändå kommit billigt undan. Det här är dock en kategori som jag kommer kunna minska till 1/3 del kommande år.
9000 kr la jag på en ny dator, det är också en utgift som jag inte kommer att ha kommande år.
Det här inlägget är dock inte tänk att handla om vad jag kan spara in på och vad jag kan minska på utan vad jag kan lägga pengar på som jag anser är viktigt för att jag ska vara tillfreds med livet.
De första kategorierna är boende, här försöker jag däremot att hålla kostnaden nere vad gäller storlek på boendet, mindre boende har lägre avgift och mindre ytor att fylla med saker, sedan rör jag mig inte så mycket när jag är hemma att jag behöver extra rum utan här räcker det med vardagsrum, kök och sovrum för mig och min sambo. Om det kommer nytillskott i framtiden så skulle även de få ett sovrum var men inga extra rum är på tanken då heller (måste debatteras med sambon som gärna vill ha stort, stort, stort utan att hon kan motivera varför över huvud taget).
Mat är den andra kategorin och det är den kategorin jag lägger absolut mest pengar på. bra mat kostar en del och där jag bor så är det inte mycket som "reas ut" med kort datum, kanske för många studenter i området? Jag satsar mycket på att laga från grunden, köpa färsk spenat, fröer, nötter m.m. som inte är helt billigt, men mat tycker jag inte man ska snåla på och köpa falukorv och äta fyra av veckans dagar. På helgen så är det ofta en lunch på någon restaurang eller liknande, mycket för själva helgkänslan och framför allt för att jag och sambon då använder tiden till att verkligen umgås och njuta.
Idrott är näst på tur. Jag lägger en del pengar på aktiviteter i olika form, som medlemsavgifter, gymkort, sportutrustning m.m. Här försöker jag att jämföra och komma fram till vad som är bäst. Gymkort för 169 kr är mycket konkurrenskraftigt. Gymkort är en såndär sak som brukar tas upp på bloggar att man kan göra styrketräningen gratis i hemmet eller skogen, men det är verkligen inte en form som passar mig utan jag vill ha skivstängerna m.m. Det skulle även bli för dyrt att köpa in allt själv så den här utgiften är jag mer än villig att ta.
Tv-paket är en annan sådan sak som många väljer bort. Det skulle heller inte funka för mig, jag vill se toppfotbollen i realtid och tycker det är skönt att ha på en fotbollsmatch i bakgrunden under helgen när man pysslar i lägenheten eller kunna bjuda över vänner när det vankas Champions leauge så det här är något jag är villig att lägga pengar på.
Resor. Jag har nog rest mer inom närområdet och i Sverige än de flesta och att upptäcka nya delar av landet och världen tillför så mycket mer i livet anser jag. Nya intryck, få se andra samhällen etc. Det skulle jag heller inte tycka är roligt att välja bort.
Jag tycker dock att mitt intresse för investeringar och ekonomi överlag har lagt en bra grund, så att jag kan njuta av allt ovanstående utan att jag känner någon huvudvärk efteråt. Det är livskvalité för mig, att kunna göra det man vill och njuta av det.
lördag 3 september 2016
Alexander Bard, ett geni?
Det går inte att komma ifrån det faktum att Alexander Bard är ett geni. Blev imponerad av hans prat i Sommar i P1 och dök på den här intervjun idag, om än någon månad gammal, men där nästan samma saker tas upp.
Det är alltid skönt att ha någon som ifrågasätter sanningar eller visar andra tankebanor, om än att det också kan kännas lite skrämmande det de säger. Det gäller nog att oavsett alltid vara beredd på förändring och inte se den som ett hot (känns som många verkligen ser den nya världen som ett hot).
Jag är själv ibland rädd för förändring, men allt som oftast har det utmynnat i något bra när man valt att omfamna den och så kommer alltid frågorna riktade mot mig själv: - Varför gjorde jag inte det här så mycket tidigare? Varför var jag så feg?
Det är väl det gamla uttrycket "man vet vad man har men inte vad man får" som stämmer allra bäst in på vad den begränsade faktorn är.
Jag ska i alla fall försöka att alltid ha i tanken och jobba i praktiken för att jag inte ska vara den som stöter bort förändring utan istället ser möjligheterna till något nytt.
Klyschigt inlägg och egentligen räcker det med att läsa första raderna och klicka på länkarna och själv bilda sig en uppfattning, oavsett har man kommit en bit på vägen om man gör det, då har ens syn på världen och hur allt är förändrats åtminstone en smula.
Det är alltid skönt att ha någon som ifrågasätter sanningar eller visar andra tankebanor, om än att det också kan kännas lite skrämmande det de säger. Det gäller nog att oavsett alltid vara beredd på förändring och inte se den som ett hot (känns som många verkligen ser den nya världen som ett hot).
Jag är själv ibland rädd för förändring, men allt som oftast har det utmynnat i något bra när man valt att omfamna den och så kommer alltid frågorna riktade mot mig själv: - Varför gjorde jag inte det här så mycket tidigare? Varför var jag så feg?
Det är väl det gamla uttrycket "man vet vad man har men inte vad man får" som stämmer allra bäst in på vad den begränsade faktorn är.
Jag ska i alla fall försöka att alltid ha i tanken och jobba i praktiken för att jag inte ska vara den som stöter bort förändring utan istället ser möjligheterna till något nytt.
Klyschigt inlägg och egentligen räcker det med att läsa första raderna och klicka på länkarna och själv bilda sig en uppfattning, oavsett har man kommit en bit på vägen om man gör det, då har ens syn på världen och hur allt är förändrats åtminstone en smula.
söndag 12 juni 2016
Försäljning, köp och IPO
Min veckoutmaning som jag haft nu några veckor med att minska antalet inlogg på Avanza har gått sådär. Första veckan startade jag starkt men sedan har jag nog lyckats med mer inloggningar än vanligt. Det är konstigt vilket beroende det är. Eller beroende är nog inte rätt ord, det är nog mer att jag är understimulerad, all slösurfning sker för att jag inte har något annat mer intressant som jag tar mig för, men som nämnt i förra inlägget så ska jag råda bot på det.
Det här inlägget ska dock handla om vilka resultat det blir av att logga in lite väl ofta. Det resulterar lätt i att det blir förändringar i portföljen... Har alltså sedan sist minskat mitt innehav en del i Apple, sålt Tomra och lite i H&M. I en drömvärld så hade jag inte minskat lika mycket i H&M och inte sålt av Tomra lika fort som jag köpte dem, men skatteåterbäringen gick till att vara med i introduktionen av Academedia och jag ville fylla på i Disney och Kopparbergs så då blev det såhär. När introduktionen är klar får jag se om jag köper tillbaka Tomra igen och fyller på i H&M.
Att det blev just H&M har sina skäl. Det är väldigt lätt att göra saker för att man tror att inget bättre läge kommer dyka upp utan det här är den stora chansen, så är det för mig i alla fall. H&M under 300 kr var något jag inte såg framför mig för dryga 1,5 år sedan, men nu har det verkligen gått snabbt ned till under 250 kr. Varför jag inte följde min uppsatta köpkurs kan diskuteras, nu verkar den helt rimlig. Den här utvecklingen har gjort att min avkastning blivit lidande och gjort mig ännu säkrare på att följa de kurser jag sätter upp.
Tålamodet, något av det mest svårbemästrade även om jag gjort vissa framsteg. Det känns hela tiden som att jag måste ta tillfället i akt när jag ser ett bolag jag äger eller bevakar falla några procent. En känsla jag hade undvikt om jag inte loggade in så ofta. Hoppas att allt jag har planerat att genomföra och bli bättre på kommer göra att jag minskar min aktivitet i sådant som ska få ta tid, som byggandet av min portfölj..
Det här inlägget ska dock handla om vilka resultat det blir av att logga in lite väl ofta. Det resulterar lätt i att det blir förändringar i portföljen... Har alltså sedan sist minskat mitt innehav en del i Apple, sålt Tomra och lite i H&M. I en drömvärld så hade jag inte minskat lika mycket i H&M och inte sålt av Tomra lika fort som jag köpte dem, men skatteåterbäringen gick till att vara med i introduktionen av Academedia och jag ville fylla på i Disney och Kopparbergs så då blev det såhär. När introduktionen är klar får jag se om jag köper tillbaka Tomra igen och fyller på i H&M.
Att det blev just H&M har sina skäl. Det är väldigt lätt att göra saker för att man tror att inget bättre läge kommer dyka upp utan det här är den stora chansen, så är det för mig i alla fall. H&M under 300 kr var något jag inte såg framför mig för dryga 1,5 år sedan, men nu har det verkligen gått snabbt ned till under 250 kr. Varför jag inte följde min uppsatta köpkurs kan diskuteras, nu verkar den helt rimlig. Den här utvecklingen har gjort att min avkastning blivit lidande och gjort mig ännu säkrare på att följa de kurser jag sätter upp.
Tålamodet, något av det mest svårbemästrade även om jag gjort vissa framsteg. Det känns hela tiden som att jag måste ta tillfället i akt när jag ser ett bolag jag äger eller bevakar falla några procent. En känsla jag hade undvikt om jag inte loggade in så ofta. Hoppas att allt jag har planerat att genomföra och bli bättre på kommer göra att jag minskar min aktivitet i sådant som ska få ta tid, som byggandet av min portfölj..
Sommar
Det har varit några riktigt tuffa veckor. Att både studera med att tentaplugga och försöka att komponera ihop ett PM och jobba kunde till och med få mig att känna mig otillräcklig. Det har nog varit de jobbigaste veckorna i mitt liv om man ser till ansträngningsnivån. Skönt att det är över, men det visar samtidigt att det åtminstone tillfälligt går att klara riktigt tuffa utmaningar.
Nu är det dock sommar och endast jobb som gäller. En annorlunda sommar mot tidigare, då jag inte har haft ambitionen att jobba mer än vad jag gör och av den anledningen kommer ha möjlighet att njuta av den här sommaren mer än någonsin.
Efter att ha lyssnat på den här veckans avsnitt av 25minuter så har jag dock en hel del idéer som jag ska se till att de blir utförda. Avsnittet handlade om lärande men det fick mig att tänka i större banor och tänka vad som gör mig lycklig, vad jag vill göra och hur jag ska kunna bli en bättre människa.
Jag har tänkt att få till en nystart då det är mycket som jag har gjort senaste tiden som jag inte är nöjd med och jag tycker jag har tappat en del av det som tidigare har varit saker jag brunnit för. Dessa saker har varit utbytta mot timmar stirrandes på börsgrafer, bläddrandes bland blogginlägg och scrollande av twitterflöde. Jag har varit väldigt passiv.
Passiviteten kan skyllas på en olycklig skada som satte stopp för mig precis när jag kommit igång med bland annat fotbollen. Den hindrade dock mig inte från att gymma, men gymma gjorde jag ändå inte. Tidigare har jag märkt att fysisk aktivitet är något som får mig att känna att mycket annat i livet går mycket lättare, så det förvånar mig inte att tentaperioden blev så tung.
Jag har några punkter som jag ska ta tag i nu under de kommande dagarna, säger dagarna även om jag hade lust att dra igång med allt imorgon men av någon konstig anledning är så mycket stängt på söndagar, religion är bra skadligt för produktiviteten..
Punkterna består i:
Nu är det dock sommar och endast jobb som gäller. En annorlunda sommar mot tidigare, då jag inte har haft ambitionen att jobba mer än vad jag gör och av den anledningen kommer ha möjlighet att njuta av den här sommaren mer än någonsin.
Efter att ha lyssnat på den här veckans avsnitt av 25minuter så har jag dock en hel del idéer som jag ska se till att de blir utförda. Avsnittet handlade om lärande men det fick mig att tänka i större banor och tänka vad som gör mig lycklig, vad jag vill göra och hur jag ska kunna bli en bättre människa.
Jag har tänkt att få till en nystart då det är mycket som jag har gjort senaste tiden som jag inte är nöjd med och jag tycker jag har tappat en del av det som tidigare har varit saker jag brunnit för. Dessa saker har varit utbytta mot timmar stirrandes på börsgrafer, bläddrandes bland blogginlägg och scrollande av twitterflöde. Jag har varit väldigt passiv.
Passiviteten kan skyllas på en olycklig skada som satte stopp för mig precis när jag kommit igång med bland annat fotbollen. Den hindrade dock mig inte från att gymma, men gymma gjorde jag ändå inte. Tidigare har jag märkt att fysisk aktivitet är något som får mig att känna att mycket annat i livet går mycket lättare, så det förvånar mig inte att tentaperioden blev så tung.
Jag har några punkter som jag ska ta tag i nu under de kommande dagarna, säger dagarna även om jag hade lust att dra igång med allt imorgon men av någon konstig anledning är så mycket stängt på söndagar, religion är bra skadligt för produktiviteten..
Punkterna består i:
- Komma i bra form för att ta en plats i fotbollslaget
- Låna böcker om investeringar i fastigheter eller annat som rör fastigheter/byggnadsvård
- Låna faktabok om något intressant ämne jag inte kan så mycket om
- Fylla kylskåpet till bredden och börja göra egna proteinsmoothies igen
- Börja styrketräna igen
- Minska den uppkopplade tiden, framför allt den som inte leder mig framåt just nu (bloglovin, facebook, avanza)
- Läsa på om inlärningstekniker och minnestekniker
- Läsa på om återhämtning
- Börja med commonplacing på allvar
tisdag 17 maj 2016
Tänk om
Såg första avsnittet i SVTs nya programserie Tänk om... med Fredrik Lindström och fascinerades över den bitterhet som mycket i avsnittet andades. Avundsjuka kanske inte är rätt ord, men de enda "vanliga människor" tyckte om adeln är att de är egoister, inte bidrar m.m. Nu är det väl inte så att SVT är kända för att ta opartiskheten på allvar utan de "vanliga människorna" som oftast får komma till tals för att visa allmänhetens åsikter verkar alltid spegla en viss åsikt. Hur som helst, det var inte det viktiga i programmet och det som jag fastnade för. Det viktiga som jag kom fram till var att de som blev adeln var på rätt ställe vid rätt tillfälle för väldigt många år sedan. Likadant som stora industrimänniskor var på 1800-1900-tal och lika mycket som du och jag är på rätt plats vid rätt tillfälle nu.
Vi har aldrig levt i lika stort överflöd och vi har aldrig haft lika stora möjligheter att göra precis vad vi vill och slå mynt av det. Att istället för att klaga på att andra har det bra så kan man göra det mesta för att det ska vara en själv som har allt man kan önska längre fram.
Nu kan ju säkert någon påstå att det är egoism, men man kan såklart göra så att alla andra har det bra också om man vill det, för de möjligheterna finns det inte lite utav heller för tillfället. Oavsett är kärnan att: gnälla på någon annan är ett av de lättaste sakerna att göra istället för att se vad man kan förändra och förbättra hos sig själv och framför allt är det senare lättare att genomföra.
Jag har trots mitt ganska korta liv träffat på en del personer som ofta beskyller någon annan för ens egna tillkortakommanden eller dålig ekonomi. När jag kan räkna upp många saker den personen kunde förändra hos sig själv. Eller hur den personen kunde bidra till andra, för oftast är det att man vill att alla andra ska bidra till allt och alla, men själv vill man inte tvingas att göra det. Intressant tankegång.
Vi har aldrig levt i lika stort överflöd och vi har aldrig haft lika stora möjligheter att göra precis vad vi vill och slå mynt av det. Att istället för att klaga på att andra har det bra så kan man göra det mesta för att det ska vara en själv som har allt man kan önska längre fram.
Nu kan ju säkert någon påstå att det är egoism, men man kan såklart göra så att alla andra har det bra också om man vill det, för de möjligheterna finns det inte lite utav heller för tillfället. Oavsett är kärnan att: gnälla på någon annan är ett av de lättaste sakerna att göra istället för att se vad man kan förändra och förbättra hos sig själv och framför allt är det senare lättare att genomföra.
Jag har trots mitt ganska korta liv träffat på en del personer som ofta beskyller någon annan för ens egna tillkortakommanden eller dålig ekonomi. När jag kan räkna upp många saker den personen kunde förändra hos sig själv. Eller hur den personen kunde bidra till andra, för oftast är det att man vill att alla andra ska bidra till allt och alla, men själv vill man inte tvingas att göra det. Intressant tankegång.
måndag 16 maj 2016
Ska jag begränsa mig?
Det är en tanke som då och då poppar upp i mitt huvudet och gäller angående hur ofta jag kollar till mina aktier. Läste nyligen någon snabb tweet om att om det var hos en bank eller något liknande så var det de kunderna som hade glömt bort att de hade pengar där som presterade bäst. Att vara aktiv lönar sig med andra ord inte.
Jag är nog att klassas som aktiv, allt annat vore självbedrägeri. Detta har flera anledningar:
Jag är nog att klassas som aktiv, allt annat vore självbedrägeri. Detta har flera anledningar:
- Jag har börjat få in pengar och rätt så mycket varje månad till mitt ISK.
- Jag tycker om att se hur min portföljfördelning ser ut.
- Jag tycker om att se hur jag presterat gentemot index dagen innan.
- Jag tycker om att se kurserna röra på sig, både upp som ned.
- Jag tycker om att kolla om jag har fått utdelning.
- Jag tycker om att se att jag har pengar i bolag.
Hjälper allt det här mig att bli en bättre investerare?
Svaret på den frågan är lika enkelt som självklart; nej såklart inte. Det är ett meningslöst sätt att förhålla sig till sin portfölj då inget av de ovanstående anledningarna hjälper mig att få ett bättre ekonomi och bli bättre på att investera, det är mer ett sjukligt beteende. Jag är alltid en förespråkare för att man ska göra sådan man gillar och inte begränsa sig för att för mycket av det goda skulle vara farligt är inget jag skriver under på. Men när något som man tycker om och gör, gör det sämre för en själv då skulle det vara på plats med en begränsning.
Jag känner mig själv också såpass bra att jag vet att ett totalförbud är något jag inte skulle klara i första taget, så från imorgon ska jag endast få logga in tre gånger om dagen för att få kika till min portfölj. Vid öppning, vid lunch och efter stängning. Otroligt mycket skulle nog en del säga att det där också är, men då är det personer som inte känner mig för väl.
Det här är första veckans utmaning. På söndag så utvärderar jag hur det känns. Om jag känt mindre behov av att göra förändringar i portföljen. För det är av den anledningen jag vill minska mitt tittande på portföljen, detta mycket onödiga tittandet, då det leder till att jag hela tiden vill göra något med min portfölj. Målet är att få mer tid till att läsa på om bolag och även att på det här sättet förbättra avkastningen då jag minskar transaktionkostnaderna och låter bolagen jobba på ostört.
söndag 15 maj 2016
Psykologi och lite Disney
Det är intressant hur jag fungerar som person och när man ser lägen att investera. Går börsen ned i flera dagar så känner jag att det aldrig kommer ta slut och man omvärderar sina innehav och funderar på om man inte har köpt vid för höga nivåer. Viceversa om börsen går upp fler dagar i rad då funderar jag på om mina köpkurser inte är för restriktiva och jag är rädd att missa tåget. Vid sådana tillfällen sätts tålamodet på prov, men då är det värt att tänka på hur det kan barka iväg i dåliga tider och vad man kommer ångra sig om man inte har säkerhetsmarginaler vid sina inköp.
Såg en tabell häromdagen där det var de stora bolagen på stockholmsbörsen och hur mycket deras kurser fallit från toppen, sådana fall tar verkligen lång tid att reparera. I vissa av mina innehav som jag har nu så har jag gjort inköp på helt horribla nivåer, det var innan min bevakningslista kom till stånd. Den har underlättat mitt investerarliv avsevärt även om jag ibland gör avsteg från den, som förhoppningsvis blir mindre till antalet. De gånger jag hittills gjort avsteg är vid mina kontinuerliga inköp av aktier i H&M och de senaste köpen i Disney.
På tal om Disney så har jag gått tillväga på ett annat sätt för att göra en värdering än vad jag brukat inom verkstad, bank och konsumtion m.m. Här har jag följt en del av Fundamental-analysbloggens tänk med hur mycket kassasuccéerna de nu har på biograferna kommer att betyda för företaget och deras framtid, då en succé spiller över på andra områden så som merchandise, parkerna, sälja filmer, sälja till olika streamplattformar. Disney kan använda sig av en succé till många områden och är inte så mycket engångshändelse som det verkar när man läser kommentarer till rapporterna. Disney ligger också bra i tiden vad det gäller produkt. De producerar upplevelser och ett besök på en park passar bra in i jakten på upplevelser som jag tycker har fått mer och mer betydelse för människor på bekostnad av materiella saker. Disney kompletterar således många av mina andra innehav. Apple är mycket iPhone. H&M har sina butiker och billiga kläder och Clas Ohlson alla sina prylar. Disney fyller ett annat rum med upplevelserna på parkerna, i sportsändningarna och under biobesöken.
På ett vis så kan det vara dumt att jag inte har gjort och följt exakt samma regler när jag investerat i Disney som jag har gjort när jag investerat i allt annat. Dumt av den anledningen att det inte finns lika mycket att hänga upp investeringen på när det blåser hårda vindar på börsen. För det har jag märkt av de gångerna tidigare när jag inte har så många kvantitativa kriterier som jag baserat investeringen på utan mest har kvalitativa kriterier som fått väga tyngst, då har det lett till att jag oftare har sålt för att jag tvekat. Det gäller att utvecklas även på det här området så jag hoppas att jag är mer motståndskraftig mot tvekan då jag skrivit ett sådant här inlägg där jag tar upp vad jag ser i bolaget och att jag är medveten om svagheterna i investeringen som jag lätt kan gå tillbaka och läsa.
Såg en tabell häromdagen där det var de stora bolagen på stockholmsbörsen och hur mycket deras kurser fallit från toppen, sådana fall tar verkligen lång tid att reparera. I vissa av mina innehav som jag har nu så har jag gjort inköp på helt horribla nivåer, det var innan min bevakningslista kom till stånd. Den har underlättat mitt investerarliv avsevärt även om jag ibland gör avsteg från den, som förhoppningsvis blir mindre till antalet. De gånger jag hittills gjort avsteg är vid mina kontinuerliga inköp av aktier i H&M och de senaste köpen i Disney.
På tal om Disney så har jag gått tillväga på ett annat sätt för att göra en värdering än vad jag brukat inom verkstad, bank och konsumtion m.m. Här har jag följt en del av Fundamental-analysbloggens tänk med hur mycket kassasuccéerna de nu har på biograferna kommer att betyda för företaget och deras framtid, då en succé spiller över på andra områden så som merchandise, parkerna, sälja filmer, sälja till olika streamplattformar. Disney kan använda sig av en succé till många områden och är inte så mycket engångshändelse som det verkar när man läser kommentarer till rapporterna. Disney ligger också bra i tiden vad det gäller produkt. De producerar upplevelser och ett besök på en park passar bra in i jakten på upplevelser som jag tycker har fått mer och mer betydelse för människor på bekostnad av materiella saker. Disney kompletterar således många av mina andra innehav. Apple är mycket iPhone. H&M har sina butiker och billiga kläder och Clas Ohlson alla sina prylar. Disney fyller ett annat rum med upplevelserna på parkerna, i sportsändningarna och under biobesöken.
På ett vis så kan det vara dumt att jag inte har gjort och följt exakt samma regler när jag investerat i Disney som jag har gjort när jag investerat i allt annat. Dumt av den anledningen att det inte finns lika mycket att hänga upp investeringen på när det blåser hårda vindar på börsen. För det har jag märkt av de gångerna tidigare när jag inte har så många kvantitativa kriterier som jag baserat investeringen på utan mest har kvalitativa kriterier som fått väga tyngst, då har det lett till att jag oftare har sålt för att jag tvekat. Det gäller att utvecklas även på det här området så jag hoppas att jag är mer motståndskraftig mot tvekan då jag skrivit ett sådant här inlägg där jag tar upp vad jag ser i bolaget och att jag är medveten om svagheterna i investeringen som jag lätt kan gå tillbaka och läsa.
lördag 14 maj 2016
Boende och livet hit
Läste en blogg som jag tycker det skrivs mycket vettigt på, nämligen fantastiska farbror fris blogg, han tog upp att man ska ställa rätt frågor till sig själv för att spara. Det fick mig att tänka på hur mitt eget bostadsliv varit.
Det började så klart i föräldrahemmet, där jag både har delat rum med syskon men även haft ynnesten att ha ett eget rum. Inte mycket ekonomi i det hela för egen del, förutom att man hela tiden vill ha mer. När jag delat rum ville jag väldigt gärna ha eget rum. När jag fick eget rum ville jag fylla det med saker. Tillslut ville jag bo själv då jag inte tyckte det var särskilt praktiskt att pendla till skola, träningar m.m.
Det egna boende fick mig mer medveten om att ett boende ändå kostar en del och att ett studiebidrag inte räcker särskilt långt. Efter att första sommaren i lägenheten inte innehöll något sommarjobb så blev det helt uppenbart hur knapphet till pengar begränsar. Att man inte kan festa, köpa de kläderna man vill ha på sig m.m.
Det var då jag insåg att jag ändå har mycket tid som jag skulle kunna byta mot pengar och jag gick en intensivt jakt efter ett helg- och sommarjobb. Det gick rätt snabbt innan jag fick tag på ett och jag minns hur otroligt mycket första lönen på 400 kr var för mig. Det var lite mer än en dubblering av min månadspeng.
Efter någon månad när jag tjänade mer pengar började jag fundera på om jag inte kunde skala ned mitt boende för att bo billigare. Flytta hem var inget alternativ, då det varken skulle fungera praktiskt eller socialt. Jag hittade dock en lägenhet som var 1/3-del mindre och en hyra som följde den nya storleken. Under tiden jag bodde där fick jag möjligheten att göra så mycket mer saker.
Det var ungefär ett halvår efter flytten som jag fick reda på att det var enkelt att köpa aktier och fonder av en kompis. Det var något som jag enbart visste att morfar sysslat med, men han verkade göra på det gamla sättet, inte visste jag att det gick att köpa på internet, i alla filmer såg man hur de handlade på börsgolvet... Jag har därför stor förståelse för de som ännu inte har hittat till nätbankerna och fonder och aktier, första steget kan vara långt trots att man använt dator och internet i hela sitt liv.
Jag vet inte riktigt hur vi kom in på samtalet men jag minns mycket väl att jag överförde en del av min lön till en fonddepå på en av storbankerna. Köpte Länsförsäkringars fastighetsfond och jag minns fascinationen när jag såg att det var möjligt att få pengarna att växa snabbare än sparkonto och på kort tid. Jag sålde och öppnade istället en depå på Avanza mini och började smått köpa olika aktier. Både kvalitetsbolag och förhoppningsbolag. Hade tillslut sparat ihop till både studentresa och körkort men började inse att det var ett måste att skaffa ett jobb efter sista sommaren med sommarjobb. Sökte mig till grannlandet, men hade då på allvar insett hur mycket utgifter spelar roll för hur mycket man behöver investera. Så till skillnad mot många andra så blev det inget dyrt eget boende utan det blev istället minsta möjliga lägenhet som skulle delas. Det i kombination med ett löneläge och en norsk krona som var starkare än den svenska gjorde att min grundplåt började byggas.
Saknade dock min fritid och närhet till allt så flyttade tillbaka. Det skulle då ligga enkelt tillhands att skaffa ett eget boende i och med att en lägenhet inte skulle skilja mycket mot mina få kvadratmeter i Norge i hyra. Det var dock inte min plan utan jag flyttade då ihop med min bror för att kunna spara ännu mer. Under den perioden hade jag mina största inkomster och minsta utgifter , som jag stått helt för själv, vilket gjorde att jag kunde spara väldigt mycket på ett drygt halvår innan jag började studera. Fortfarande efter fyra år med studier har jag fortfarande en nettoförmögenhet, till största delen tack vare detta.
Jag har fortsatt på banan med att dela boende, nu som sambo "på riktigt" och det är tveklöst det bästa sättet att spara pengar, att dela på de största utgifterna. Självklart har jag kollat på el och försäkring, men har antagligen inte det absolut bästa avtalet och följer inte upp nämnvärt om det sker några förändringar på marknaden, då jag tycker det kostar mer än vad det smakar i tid. Jag har istället satsat på att klara mig utan bil eller busskort och sett till att bostaden ligger så till att jag kan ta mig med cykel överallt. Det är en mycket större besparing.
Jag har således ställt många "rätta" frågor till mig själv och på den vägen sparat mycket pengar, utan att det kostat mig mycket tid!
Det började så klart i föräldrahemmet, där jag både har delat rum med syskon men även haft ynnesten att ha ett eget rum. Inte mycket ekonomi i det hela för egen del, förutom att man hela tiden vill ha mer. När jag delat rum ville jag väldigt gärna ha eget rum. När jag fick eget rum ville jag fylla det med saker. Tillslut ville jag bo själv då jag inte tyckte det var särskilt praktiskt att pendla till skola, träningar m.m.
Det egna boende fick mig mer medveten om att ett boende ändå kostar en del och att ett studiebidrag inte räcker särskilt långt. Efter att första sommaren i lägenheten inte innehöll något sommarjobb så blev det helt uppenbart hur knapphet till pengar begränsar. Att man inte kan festa, köpa de kläderna man vill ha på sig m.m.
Det var då jag insåg att jag ändå har mycket tid som jag skulle kunna byta mot pengar och jag gick en intensivt jakt efter ett helg- och sommarjobb. Det gick rätt snabbt innan jag fick tag på ett och jag minns hur otroligt mycket första lönen på 400 kr var för mig. Det var lite mer än en dubblering av min månadspeng.
Efter någon månad när jag tjänade mer pengar började jag fundera på om jag inte kunde skala ned mitt boende för att bo billigare. Flytta hem var inget alternativ, då det varken skulle fungera praktiskt eller socialt. Jag hittade dock en lägenhet som var 1/3-del mindre och en hyra som följde den nya storleken. Under tiden jag bodde där fick jag möjligheten att göra så mycket mer saker.
Det var ungefär ett halvår efter flytten som jag fick reda på att det var enkelt att köpa aktier och fonder av en kompis. Det var något som jag enbart visste att morfar sysslat med, men han verkade göra på det gamla sättet, inte visste jag att det gick att köpa på internet, i alla filmer såg man hur de handlade på börsgolvet... Jag har därför stor förståelse för de som ännu inte har hittat till nätbankerna och fonder och aktier, första steget kan vara långt trots att man använt dator och internet i hela sitt liv.
Jag vet inte riktigt hur vi kom in på samtalet men jag minns mycket väl att jag överförde en del av min lön till en fonddepå på en av storbankerna. Köpte Länsförsäkringars fastighetsfond och jag minns fascinationen när jag såg att det var möjligt att få pengarna att växa snabbare än sparkonto och på kort tid. Jag sålde och öppnade istället en depå på Avanza mini och började smått köpa olika aktier. Både kvalitetsbolag och förhoppningsbolag. Hade tillslut sparat ihop till både studentresa och körkort men började inse att det var ett måste att skaffa ett jobb efter sista sommaren med sommarjobb. Sökte mig till grannlandet, men hade då på allvar insett hur mycket utgifter spelar roll för hur mycket man behöver investera. Så till skillnad mot många andra så blev det inget dyrt eget boende utan det blev istället minsta möjliga lägenhet som skulle delas. Det i kombination med ett löneläge och en norsk krona som var starkare än den svenska gjorde att min grundplåt började byggas.
Saknade dock min fritid och närhet till allt så flyttade tillbaka. Det skulle då ligga enkelt tillhands att skaffa ett eget boende i och med att en lägenhet inte skulle skilja mycket mot mina få kvadratmeter i Norge i hyra. Det var dock inte min plan utan jag flyttade då ihop med min bror för att kunna spara ännu mer. Under den perioden hade jag mina största inkomster och minsta utgifter , som jag stått helt för själv, vilket gjorde att jag kunde spara väldigt mycket på ett drygt halvår innan jag började studera. Fortfarande efter fyra år med studier har jag fortfarande en nettoförmögenhet, till största delen tack vare detta.
Jag har fortsatt på banan med att dela boende, nu som sambo "på riktigt" och det är tveklöst det bästa sättet att spara pengar, att dela på de största utgifterna. Självklart har jag kollat på el och försäkring, men har antagligen inte det absolut bästa avtalet och följer inte upp nämnvärt om det sker några förändringar på marknaden, då jag tycker det kostar mer än vad det smakar i tid. Jag har istället satsat på att klara mig utan bil eller busskort och sett till att bostaden ligger så till att jag kan ta mig med cykel överallt. Det är en mycket större besparing.
Jag har således ställt många "rätta" frågor till mig själv och på den vägen sparat mycket pengar, utan att det kostat mig mycket tid!
måndag 9 maj 2016
Minnen
Efter en resa som denna weekend var så blir man ännu mer nöjd att man har insett pengars värde och inte håller på med onödig konsumtion av saker och ting som man lika fort glömmer bort. Då räcker pengarna längre och man kan bege sig på reser eller andra upplevelser som ger bestående minnen.
Valde även bort hotellets frukost och köpte istället med oss frukost som avnjöts i en grön park full av solljus utanför hotellet, mat som räckte till tre och då var vi ändå inte uppe i vad en portion kostade. Billigt men framför allt mycket mer livsnjutande, en helt fantastisk start på dagen att börja i den miljön.
En resa i sig kan ses som en stor utgift, men det är för det här som jag sparar och investerar. För att kunna göra det jag vill och till exempel kunna åka iväg med kort varsel som det blev nu, då det uppstod möjlighet för både mig och min bättre hälft att ge oss iväg. Det blir ingen huvudvärk och baksmälla när man åter är hemma, då ekonomin tillåter sånt här, riktig frihetskänsla och många minnen!
Valde även bort hotellets frukost och köpte istället med oss frukost som avnjöts i en grön park full av solljus utanför hotellet, mat som räckte till tre och då var vi ändå inte uppe i vad en portion kostade. Billigt men framför allt mycket mer livsnjutande, en helt fantastisk start på dagen att börja i den miljön.
En resa i sig kan ses som en stor utgift, men det är för det här som jag sparar och investerar. För att kunna göra det jag vill och till exempel kunna åka iväg med kort varsel som det blev nu, då det uppstod möjlighet för både mig och min bättre hälft att ge oss iväg. Det blir ingen huvudvärk och baksmälla när man åter är hemma, då ekonomin tillåter sånt här, riktig frihetskänsla och många minnen!
måndag 2 maj 2016
Förvalta andras pengar
Någon jag brinner för är att hjälpa andra när det kommer till att spara. Det är personer som då och då frågar mig om råd och det tycker jag känns kul. Det visar på att de har förtroende för en och att de tycker att man har kunskap.
Jag brukar dock ge restriktiva råd och pratar hellre om fonder som sparande än aktier. Inte för att jag på något sätt tycker fonder är bättre, men det är mer lättskött och i längden så är det det som passar det stora flertalet bäst, då de inte verkar ha någon ambition att läsa på om bolag kan de lättare nyckeltalen eller bryr sig om något annat än att få pengarna att avkasta bättre än sparkontot.
De som jag känner allra bäst och är närmast har jag samma hållning till som de som är mer ytligt bekanta. Däremot har jag rätt så länge styrt sparandet för en av mina närmsta släktingar. Där har jag lagt upp sparande, tittat över abonnemang etc. Jag hade även som ambition att bygga upp en aktieportfölj efter samma principer som min egen. Efter några få inköp så känner jag dock att det blir för tungt för mig.
Jag trodde inte att det skulle vara en sådan skillnad på att köpa sina egna aktier som att köpa aktier till någon annan, men det tycket jag verkligen. Det kändes som allt för mycket av en last, speciellt eftersom personen ifråga inte har något intresse alls, så det blir inga frågor, inget prat om bolag o.s.v. Jag valde därför, trots möjligheten att få förvalta rätt så mycket kapital i mina mått mätt, att styra över till månadssparande i fonder. Svensk indexfond, global indexfond och likvida medel för att kunna ta av om det behövs.
Det hade kanske känts på ett annat vis om man inte var helt själv ansvarig och den här erfarenheten gör inte att jag säger nej till att förvalta någon annans pengar i framtiden mer fullt ut, bara inte just nu. Och jag kommer oavsett fortsätta med det jag ändå tycker jag är bäst på, motivera andra att ta kontroll över sin ekonomi om de inte upplever att den är så bra som de önskar.
Jag brukar dock ge restriktiva råd och pratar hellre om fonder som sparande än aktier. Inte för att jag på något sätt tycker fonder är bättre, men det är mer lättskött och i längden så är det det som passar det stora flertalet bäst, då de inte verkar ha någon ambition att läsa på om bolag kan de lättare nyckeltalen eller bryr sig om något annat än att få pengarna att avkasta bättre än sparkontot.
De som jag känner allra bäst och är närmast har jag samma hållning till som de som är mer ytligt bekanta. Däremot har jag rätt så länge styrt sparandet för en av mina närmsta släktingar. Där har jag lagt upp sparande, tittat över abonnemang etc. Jag hade även som ambition att bygga upp en aktieportfölj efter samma principer som min egen. Efter några få inköp så känner jag dock att det blir för tungt för mig.
Jag trodde inte att det skulle vara en sådan skillnad på att köpa sina egna aktier som att köpa aktier till någon annan, men det tycket jag verkligen. Det kändes som allt för mycket av en last, speciellt eftersom personen ifråga inte har något intresse alls, så det blir inga frågor, inget prat om bolag o.s.v. Jag valde därför, trots möjligheten att få förvalta rätt så mycket kapital i mina mått mätt, att styra över till månadssparande i fonder. Svensk indexfond, global indexfond och likvida medel för att kunna ta av om det behövs.
Det hade kanske känts på ett annat vis om man inte var helt själv ansvarig och den här erfarenheten gör inte att jag säger nej till att förvalta någon annans pengar i framtiden mer fullt ut, bara inte just nu. Och jag kommer oavsett fortsätta med det jag ändå tycker jag är bäst på, motivera andra att ta kontroll över sin ekonomi om de inte upplever att den är så bra som de önskar.
lördag 9 april 2016
Leva som man vill
Läste ett raljerande inlägg på en blogg jag tycker vanligtvis håller hög kvalité och förundrades lite över inställningen. Jag själv kan tycka att det är mycket som går ut på att det ska shoppas och spenderas och att det är rätt osunt. Dock tror jag inte att det är någon annan än de redan frälsta som uppskattar och tar till sig sådana här inlägg. De som borde läsa är inte de som följer sparbloggar. Visst är vi som tycker att man borde spara mer och investera en stor del av inkomsten alldeles förträffliga. Men det blir tarvligt att se en person som spenderar som totalt felaktig.
Tror inte att det skulle fungera om alla sparar och behöver man inte spara varför då inte spendera? Alla kan inte vara likadana. Skulle det vara så att den som spenderar mycket gnäller om hur tufft det är ekonomiskt då vore det en annan femma och man kan peka på hur det går att förändra levnadsmönstret. Annars tycker jag att alla kan få leva sina liv som de vill och att ekonomibloggar är läsvärda när de inspirerar men förkastliga när de raljerar.
Tror inte att det skulle fungera om alla sparar och behöver man inte spara varför då inte spendera? Alla kan inte vara likadana. Skulle det vara så att den som spenderar mycket gnäller om hur tufft det är ekonomiskt då vore det en annan femma och man kan peka på hur det går att förändra levnadsmönstret. Annars tycker jag att alla kan få leva sina liv som de vill och att ekonomibloggar är läsvärda när de inspirerar men förkastliga när de raljerar.
lördag 12 mars 2016
Utveckling?
"...sälja är ju inget man ska göra och vissa hade gjort sina sämsta affärer då de sålt för tidigt. Dock så tänker jag starta att uppskatta vilket pris som jag tycker är lämpligt och vid vilka kurser jag kan tänka mig att köpa mig in i bolag. Då var det lika bra att sälja av de investeringarna som jag känt mig osäker med värderingsmässigt. Nu har jag kapital att investera efter att jag tänkt till först och på så sätt kommer jag inte känna mig lika osäker när aktiekurserna går upp eller ned, för om jag själv vet vad jag tycker företaget är värt så kommer jag bry mig mindre om marknadens fluktationer, men utnyttja dem.
Jag kanske inte kommer överträffa index, men känner att det är mycket mer inspirerande och lärorikt att köpa aktier än att kolla till en indexfond en gång om året. Jag ser det som en utmaning att ändå försöka, och vara stark i övertygelsen av vad något är värt, och försöka vinna fighten mot index."
Det ovanstående är alltså saxat från ett inlägg som jag skrivit för nästan exakt 3 år sedan. Hittade det när jag skulle se hur jag nu hade utvecklats(!) som investerare. Det verkar som att jag inte utvecklats över huvud taget. Kul att se att man fortfarande tänker likadant, konsekvent med andra ord, men det hade varit en stor fördel om jag någon gång tog och gjorde slag i saken samt verkligen följde det sedan också.
Jag kanske inte kommer överträffa index, men känner att det är mycket mer inspirerande och lärorikt att köpa aktier än att kolla till en indexfond en gång om året. Jag ser det som en utmaning att ändå försöka, och vara stark i övertygelsen av vad något är värt, och försöka vinna fighten mot index."
Det ovanstående är alltså saxat från ett inlägg som jag skrivit för nästan exakt 3 år sedan. Hittade det när jag skulle se hur jag nu hade utvecklats(!) som investerare. Det verkar som att jag inte utvecklats över huvud taget. Kul att se att man fortfarande tänker likadant, konsekvent med andra ord, men det hade varit en stor fördel om jag någon gång tog och gjorde slag i saken samt verkligen följde det sedan också.
Mer utveckling och en försäljning
Investeringsfilosoferandet har nog enbart börjat för min del. Från att insett att jag inte är någon renodlad utdelningsinvesterare till att jag nog är en känsloinvesterare med ambition på att bli en värdeinvesterare.
Tycker att det finns mer och mer personer att diskutera aktier med (tecken på en topp?) så nu är det roligt att upptäcka hur olika stilar det finns på att investera. Jag har ett bra tag tyckt att jag har haft koll och att jag varit en smart investerare. Smart på det viset att jag undvikit att investera i något obskyrt cancerbolag eller några som vill öppna gruva eller något övrigt i den stilen. Men när jag pratar med någon som är ännu mer för att grotta ned sig i siffror och verksamheter så känns det plötsligt som att det jag gör är högrisk investeringar.
Det är nog fallet också. Jag har inte hållit mig och bara köpt runt de köpkurser som jag tidigare satt upp (knappt något bolag befanns sig ju i närheten av attraktivt enligt den!) så jag skrotade listan. Nu har jag dock plöjt en hel del inlägg från den ständigt vilande bloggen Lundaluppen och jag har känt att det finns så mycket där som är så matnyttigt trots att inläggen inte skrivits helt nyligen. Jag kommer ta mer inspiration och komponera ihop en lista på nytt, men det får bli efter tentaperioden, för den perioden ska mest innehålla prokrastinerande där man läser på om bolag istället...
Jag kommer dock röra mig utanför large cap och hålla mig till vad jag skrivit i tidigare investeringsfilosofi-inlägg, till både large cab och mid cab (Lundaluppen rör sig ogärna bort från stora bolag). Varför vill jag då hålla till även på mid cap?
Många bra bolag återfinns där, många som växer och är välskötta. Därför vill jag plocka även dem om de dyker upp som attraktiva och inte låta en lista och storlek hindra mig från framgångsrik investering (även om det kanske är stora bolag som skulle göra mig framgångsrik?).
Jag, för att fortsätta jämförelsen med Lundaluppen, har också gjort något han sällan gjorde och det är att göra en försäljning. Jag sålde de sista återstående aktierna i NCC. Bolaget fortsatte uppåt och ligger så långt ifrån vad jag tänker köpa dem för att en post som är strax över 1% av mitt portföljvärde blir för meningslös att hålla på. Med utdelningar så har jag fått en avkastning på dryga 40% under kort tid, det får jag vara bra nöjd med. NCC kommer åka in på min bevakningslista, men köp ska bara göras när de är attraktivt värderade igen. Pengarna för försäljningen hamnade i Industrivärden, som den känsloinvesterare jag är så känns de mest lämpliga att investera i för tillfället.
Tills nästa omgång köp så görs de förhoppningsvis på bättre grunder och med åtminstone något riktmärke. Jag har dock ingen ambition att grotta mig ned alldeles för mycket i matematik när det kommer till investeringar, med det menar jag att ett excelark med massor av uträkningar styr och ställer mitt investerande. Tidigare har jag nämnt att jag skulle vilja bli bättre på det, men det tror jag inte gör någon överavkastning. Jag ska istället satsa på att bli bättre på att förstå bolagens bransch, helt vad de gör, vad deras fördelar är, varför just de här bolagen kommer lyckas och hitta en värdering som passar för deras vinst, tillväxt, marknadsställning och balansräkning. Det tror jag kommer leda till bättre investeringar för egen del och kommer leda till att jag kommer att prestera bättre.
Tycker att det finns mer och mer personer att diskutera aktier med (tecken på en topp?) så nu är det roligt att upptäcka hur olika stilar det finns på att investera. Jag har ett bra tag tyckt att jag har haft koll och att jag varit en smart investerare. Smart på det viset att jag undvikit att investera i något obskyrt cancerbolag eller några som vill öppna gruva eller något övrigt i den stilen. Men när jag pratar med någon som är ännu mer för att grotta ned sig i siffror och verksamheter så känns det plötsligt som att det jag gör är högrisk investeringar.
Det är nog fallet också. Jag har inte hållit mig och bara köpt runt de köpkurser som jag tidigare satt upp (knappt något bolag befanns sig ju i närheten av attraktivt enligt den!) så jag skrotade listan. Nu har jag dock plöjt en hel del inlägg från den ständigt vilande bloggen Lundaluppen och jag har känt att det finns så mycket där som är så matnyttigt trots att inläggen inte skrivits helt nyligen. Jag kommer ta mer inspiration och komponera ihop en lista på nytt, men det får bli efter tentaperioden, för den perioden ska mest innehålla prokrastinerande där man läser på om bolag istället...
Jag kommer dock röra mig utanför large cap och hålla mig till vad jag skrivit i tidigare investeringsfilosofi-inlägg, till både large cab och mid cab (Lundaluppen rör sig ogärna bort från stora bolag). Varför vill jag då hålla till även på mid cap?
Många bra bolag återfinns där, många som växer och är välskötta. Därför vill jag plocka även dem om de dyker upp som attraktiva och inte låta en lista och storlek hindra mig från framgångsrik investering (även om det kanske är stora bolag som skulle göra mig framgångsrik?).
Jag, för att fortsätta jämförelsen med Lundaluppen, har också gjort något han sällan gjorde och det är att göra en försäljning. Jag sålde de sista återstående aktierna i NCC. Bolaget fortsatte uppåt och ligger så långt ifrån vad jag tänker köpa dem för att en post som är strax över 1% av mitt portföljvärde blir för meningslös att hålla på. Med utdelningar så har jag fått en avkastning på dryga 40% under kort tid, det får jag vara bra nöjd med. NCC kommer åka in på min bevakningslista, men köp ska bara göras när de är attraktivt värderade igen. Pengarna för försäljningen hamnade i Industrivärden, som den känsloinvesterare jag är så känns de mest lämpliga att investera i för tillfället.
Tills nästa omgång köp så görs de förhoppningsvis på bättre grunder och med åtminstone något riktmärke. Jag har dock ingen ambition att grotta mig ned alldeles för mycket i matematik när det kommer till investeringar, med det menar jag att ett excelark med massor av uträkningar styr och ställer mitt investerande. Tidigare har jag nämnt att jag skulle vilja bli bättre på det, men det tror jag inte gör någon överavkastning. Jag ska istället satsa på att bli bättre på att förstå bolagens bransch, helt vad de gör, vad deras fördelar är, varför just de här bolagen kommer lyckas och hitta en värdering som passar för deras vinst, tillväxt, marknadsställning och balansräkning. Det tror jag kommer leda till bättre investeringar för egen del och kommer leda till att jag kommer att prestera bättre.
torsdag 10 mars 2016
Experiment
Vart ska detta experiment som bl.a. Riksbanken och ECB håller på med sluta? Minusräntor och köp för många miljarder verkar vara melodin för allt. Jag börjar fundera på om de verkligen har en aning om vad de sysslar med? Att lösa skuldkrisen med att göra det ännu mer fördelaktigt att låna känns som att det inte kommer att sluta på något bra sätt. Jag har läst lite nationalekonomi det är inte mycket jag kommer ihåg från kursen men en mening i den nyligen utkomna läroboken var: "räntan kan inte bli negativ". Nu är det verkligen cementerat att den kan bli det och man rör sig bara längre och längre in i minusträsket.
Aktiekurserna stiger, det finns inte många andra hamnar att förvara sina pengar i som ger avkastning. Jag tror däremot att det bästa vore att man väljer aktier för att deras värdering och avkastning är riktigt bra, inte för att alla andra alternativ inte ger någon avkastning alls. Undrar vad lösningen på den här krisen som kommer att komma blir? Nu måste väl ändå alla alternativ vara uttömda eller kommer centralbankerna med något annat spännande påhitt som i alla fall får åtminstone mig att bli än mer negativt inställd till börsen.
Beroende på hur den här glädjeyran fortsätter kommer jag att bevaka mina bolag och blir värderingarna högre och högre så tvekar jag inte på att sälja. Bättre att företagen levererar vinst än att allt är beroende på billiga krediter.
Aktiekurserna stiger, det finns inte många andra hamnar att förvara sina pengar i som ger avkastning. Jag tror däremot att det bästa vore att man väljer aktier för att deras värdering och avkastning är riktigt bra, inte för att alla andra alternativ inte ger någon avkastning alls. Undrar vad lösningen på den här krisen som kommer att komma blir? Nu måste väl ändå alla alternativ vara uttömda eller kommer centralbankerna med något annat spännande påhitt som i alla fall får åtminstone mig att bli än mer negativt inställd till börsen.
Beroende på hur den här glädjeyran fortsätter kommer jag att bevaka mina bolag och blir värderingarna högre och högre så tvekar jag inte på att sälja. Bättre att företagen levererar vinst än att allt är beroende på billiga krediter.
tisdag 8 mars 2016
Vilken typ av investerare är jag egentligen?
Jag har ett tag funderat på ovanstående fråga. Den dök upp när jag skummade igenom en massa för mig dittills oupptäckta bloggar. Alla och då menar jag verkligen alla av dessa 10-talet bloggare utger sig för att vara långsiktiga utdelningsinvesterare. Jag har själv sett mig som en utdelningsinvesterare då jag har tänkt att utdelningarna ska bidra till att jag inte jobbar mer än 50-60% längre fram. Jag har dock börjat fundera på om jag är 100% utdelningsinvesterare eller om det finns någon annan typ som beskriver mig bättre. Nu är det ju inte överdrivet viktigt att man har en lapp runt halsen där det står "utdelningsinvesterare" men för min egen skull så är det bra att kunna beskriva min investeringsstil så att jag vet varför jag agerar på ett sätt.
Jag gillar utdelningar, det är ett som är säkert. Det känns bra att få pengar i handen. Det känns bra att kunna välja själv vart jag återinvesterar dem och det är framför allt praktiskt att få utdelningar när de i framtiden kommer bekosta en del av mitt leverne och jag då inte behöver sälja av aktier. Att köpa ett bolag som helt saknar utdelningshistorik tycker jag inte känns bra då jag sammankopplar en lämnad och stabil utdelning som en kvalitetsstämpel på bolaget.
Dock tycker jag att bolag ska kunna hålla utdelningen dynamisk, inte det att de ett år höjer för att ett annat år sänka eftersom deras verksamhet går upp och ned. Nej jag tänker mer på fallen med NCC och Industrivärden. NCC vill dela bolaget och göra två stabila delar som har gott om kapital och därför tog de bort utdelningen helt (även om de tillslut presterade så bra att de vill lämna dryga procenten i utdelning ändå). Industrivärden å sin sida minskar utdelningen för att de har bytt till en ledning som vill minska belåningen och utöka möjligheten att göra investeringar i befintliga och nya innehav. De här två manövrerna har fått utdelningsinvesterare att sälja båda bolagen. Det är det här som har fått mig att vackla på om jag verkligen är en utdelningsinvesterare.
Mitt tydliga gillande av utdelningar och utdelningstillväxt tyder på att jag skulle vara en. Dock så ska jag sluta använda det som beskrivning av mig själv. Egentligen är jag för tillfället en känsloinvesterare som är påväg att bli en värdeinvesterare. Känsloinvesterare klingar inte så bra, men det är nog den rättvisaste beskrivningen då jag ännu har mycket att lära när det gäller värdering av företag. Att jag är påväg att bli en värdeinvesterare har att göra med att jag tvekat vidare på en annan sak som gäller för utdelningsinvesterare och det är att jag inte köper och köper enbart för utdelningen om den finns och är hög. Jag tycker det helt enkelt känns mer lockande att vila på hanen och köpa när bolagen har kommit ned till mer genomsnittliga värderingar eller under dessa. Ser inte riktigt poängen med att köpa ett bolag som har 4% direktavkastning men där fallhöjden är stor mot att köpa bolaget när de har 6% direktavkastning och fallhöjden är lägre.
Det låter som att jag ska tajma marknaden, någon som gång på gång sägs vara omöjligt. Men nej, det är inte vad jag ska göra utan det jag ska göra är att ha tålamod, inte att köpa allt nu, nu, nu i rädsla för att missa tåget. Kommer vinsterna ikapp och framtiden ser ljusare ut så kommer jag hoppa på, men då har företagen gjort sig förtjänta av det och jag har inte köpt på enbart en förhoppning och således spekulerat alldeles för mycket.
Buffett är en mästare på att vara långsiktig, den killen har tålamod. Det är mer åt det hållet jag vill komma. Än så länge besitter jag inte alls förmågan att värdera företag så som han gör, men jag blir förhoppningsvis bättre. Jag har en del kriterier som jag rättar mig efter och som jag försöker använda för att göra bra investeringar. Jag har inte så stor förmåga att kunna bedöma hur framtiden ser ut för bolag, så jag tänker använda mig av historik för att åtminstone minimera fallhöjden. För att även minimera fallhöjden så kommer den ack så omhuldade utdelningen in i bilden. Stabila företag med bra utdelningshistorik och en lite högre utdelning anser jag kan begränsa kursfallet då utdelning måste anses ha en dämpande effekt, tänk exempelvis att kursen sjunker, då ökar ju direktavkastningen, hur mycket kan den öka innan det blir omöjligt för folk att motstå frestelsen att köpa?
Det här inlägget handlar alltså inte på något sätt om att jag inte gillar utdelningar och tycker att de är oviktiga. Det handlar däremot om att jag tycker utdelningsinvestering känns för riskfyllt, jag kanske ökar min årliga utdelning med X kronor men om jag samtidigt förlorar XXXX kronor totalt så är det ju inte mycket värt?
Jag hade inte hittat till aktier under finanskrisen och har därför inte varit med om det jättefall och den psykologiska ansträngning som det innebär. Jag vet att jag kommer att få uppleva rejäla nedgångar och därför vill jag vara säker på att jag åtminstone har förberett mig lite på vad som komma skall, jag vill inte sitta där likt vissa i Regeringen när de får problem och utbrista "vi har varit naiva".
Jag har alltså med det här inlägget försökt bena ut hur jag ska agera, vilka risker jag är beredd att ta och framför allt göra mig säkrare i min strategi så jag inte överger den i kristider och säljer allt för att rädda vad som räddas kan. Kommer fortsätta att skriva ned tankar och idéer jag har för mitt sparande och investerande, för det kommer göra att jag en dag känner mig lika säker som Buffett själv i mina investeringar. Jag har ju hittills haft det lätt att känna mig säker då allt på börsen har stigit i många års tid.
Jag gillar utdelningar, det är ett som är säkert. Det känns bra att få pengar i handen. Det känns bra att kunna välja själv vart jag återinvesterar dem och det är framför allt praktiskt att få utdelningar när de i framtiden kommer bekosta en del av mitt leverne och jag då inte behöver sälja av aktier. Att köpa ett bolag som helt saknar utdelningshistorik tycker jag inte känns bra då jag sammankopplar en lämnad och stabil utdelning som en kvalitetsstämpel på bolaget.
Dock tycker jag att bolag ska kunna hålla utdelningen dynamisk, inte det att de ett år höjer för att ett annat år sänka eftersom deras verksamhet går upp och ned. Nej jag tänker mer på fallen med NCC och Industrivärden. NCC vill dela bolaget och göra två stabila delar som har gott om kapital och därför tog de bort utdelningen helt (även om de tillslut presterade så bra att de vill lämna dryga procenten i utdelning ändå). Industrivärden å sin sida minskar utdelningen för att de har bytt till en ledning som vill minska belåningen och utöka möjligheten att göra investeringar i befintliga och nya innehav. De här två manövrerna har fått utdelningsinvesterare att sälja båda bolagen. Det är det här som har fått mig att vackla på om jag verkligen är en utdelningsinvesterare.
Mitt tydliga gillande av utdelningar och utdelningstillväxt tyder på att jag skulle vara en. Dock så ska jag sluta använda det som beskrivning av mig själv. Egentligen är jag för tillfället en känsloinvesterare som är påväg att bli en värdeinvesterare. Känsloinvesterare klingar inte så bra, men det är nog den rättvisaste beskrivningen då jag ännu har mycket att lära när det gäller värdering av företag. Att jag är påväg att bli en värdeinvesterare har att göra med att jag tvekat vidare på en annan sak som gäller för utdelningsinvesterare och det är att jag inte köper och köper enbart för utdelningen om den finns och är hög. Jag tycker det helt enkelt känns mer lockande att vila på hanen och köpa när bolagen har kommit ned till mer genomsnittliga värderingar eller under dessa. Ser inte riktigt poängen med att köpa ett bolag som har 4% direktavkastning men där fallhöjden är stor mot att köpa bolaget när de har 6% direktavkastning och fallhöjden är lägre.
Det låter som att jag ska tajma marknaden, någon som gång på gång sägs vara omöjligt. Men nej, det är inte vad jag ska göra utan det jag ska göra är att ha tålamod, inte att köpa allt nu, nu, nu i rädsla för att missa tåget. Kommer vinsterna ikapp och framtiden ser ljusare ut så kommer jag hoppa på, men då har företagen gjort sig förtjänta av det och jag har inte köpt på enbart en förhoppning och således spekulerat alldeles för mycket.
Buffett är en mästare på att vara långsiktig, den killen har tålamod. Det är mer åt det hållet jag vill komma. Än så länge besitter jag inte alls förmågan att värdera företag så som han gör, men jag blir förhoppningsvis bättre. Jag har en del kriterier som jag rättar mig efter och som jag försöker använda för att göra bra investeringar. Jag har inte så stor förmåga att kunna bedöma hur framtiden ser ut för bolag, så jag tänker använda mig av historik för att åtminstone minimera fallhöjden. För att även minimera fallhöjden så kommer den ack så omhuldade utdelningen in i bilden. Stabila företag med bra utdelningshistorik och en lite högre utdelning anser jag kan begränsa kursfallet då utdelning måste anses ha en dämpande effekt, tänk exempelvis att kursen sjunker, då ökar ju direktavkastningen, hur mycket kan den öka innan det blir omöjligt för folk att motstå frestelsen att köpa?
Det här inlägget handlar alltså inte på något sätt om att jag inte gillar utdelningar och tycker att de är oviktiga. Det handlar däremot om att jag tycker utdelningsinvestering känns för riskfyllt, jag kanske ökar min årliga utdelning med X kronor men om jag samtidigt förlorar XXXX kronor totalt så är det ju inte mycket värt?
Jag hade inte hittat till aktier under finanskrisen och har därför inte varit med om det jättefall och den psykologiska ansträngning som det innebär. Jag vet att jag kommer att få uppleva rejäla nedgångar och därför vill jag vara säker på att jag åtminstone har förberett mig lite på vad som komma skall, jag vill inte sitta där likt vissa i Regeringen när de får problem och utbrista "vi har varit naiva".
Jag har alltså med det här inlägget försökt bena ut hur jag ska agera, vilka risker jag är beredd att ta och framför allt göra mig säkrare i min strategi så jag inte överger den i kristider och säljer allt för att rädda vad som räddas kan. Kommer fortsätta att skriva ned tankar och idéer jag har för mitt sparande och investerande, för det kommer göra att jag en dag känner mig lika säker som Buffett själv i mina investeringar. Jag har ju hittills haft det lätt att känna mig säker då allt på börsen har stigit i många års tid.
söndag 6 mars 2016
Bort med brus
Har undered senaste dagarna gjort slag i saken med att försöka minska allt brus och ta bort saker som "tar energi". Först ut var en rejäl upprensning av vilka jag följer på Twitter. Tycker att politik och samhälle är intressant och har därför följt en del politiker i riksdagen, från de flesta partier med förstås inte SD. Har även följt ledarskribenter och andra tyckare. Att de jag följde har olika politiska åskådningar tycket jag skulle hjälpa mig att bygga min egen uppfattning i många frågor och så att man får läsa hur båda "läger" ställer sig i olika frågor. Twitterflödet kunde därför tros fyllas av intellekt, för det är ju det man hoppas alla dessa personer som styr har. De är dock väldigt bra på att dölja detta och hela flödet fylls av påhopp och en sandlådenivå utan dess like. Därför rensades det ut rejält. Kvar fick intressanta personer som skriver om ekonomi och en och annan som håller anständig nivå. Mer än 30 personer blev avföljda av mig och det känns så skönt varje gång man kollar flödet nu. Mer av riktiga frågor som tas upp och mer kvalité.
Har även rensat upp bland vilka bloggar jag följer. Antalet hade vuxit en del när mina favoritbloggare slutat och jag ändå ville ha något att läsa. Jag tycker dock att många inte ger mig något extra. Visst, det kan vara bra att se olika åskådningar även här men när kvalitén på inläggen är sådär och det mest intressanta är att se hur det gått om 5-10 år, så får jag hoppas att jag stöter på de här bloggar efter den tidsperioden. Under tiden kan jag hålla mig till dem som jag tycker ger något.
Har även rensat upp med vilka TV-kanaler som jag har. Bort med alla som endast använts för slötittande på eftermiddagen och kvar blev SVT, fyran och in med Viasats sportkanaler. Det är dem som jag tycker att jag får ut mest av att se på och ger mest för pengarna. Skulle ju kunna ha hållt mig ifrån sportkanalerna, men då jag är en idrottsintresserad person och finner stort nöje i att se på sport så tycker jag det är värt det.
Nu är nästa flöde som jag ska ta itu med Facebook. Tycker det är sjukt mycket reklam där nu och statusuppdateringarna som var det intressanta lyser mer med sin frånvaro. Facebook använder jag mest för att se när det anordnas evenemang och för att hålla kontakten med vänner och använda gruppchatten. Jag ska därför minska på antalet gånger jag kollar in på sidan då det mest äter tid men inte ger något alls i utbyte.
Många förändringar men viktiga sådana tror jag för att utvecklas som människa och lägga fokus på det som är viktigt och intressant istället.
Har även rensat upp bland vilka bloggar jag följer. Antalet hade vuxit en del när mina favoritbloggare slutat och jag ändå ville ha något att läsa. Jag tycker dock att många inte ger mig något extra. Visst, det kan vara bra att se olika åskådningar även här men när kvalitén på inläggen är sådär och det mest intressanta är att se hur det gått om 5-10 år, så får jag hoppas att jag stöter på de här bloggar efter den tidsperioden. Under tiden kan jag hålla mig till dem som jag tycker ger något.
Har även rensat upp med vilka TV-kanaler som jag har. Bort med alla som endast använts för slötittande på eftermiddagen och kvar blev SVT, fyran och in med Viasats sportkanaler. Det är dem som jag tycker att jag får ut mest av att se på och ger mest för pengarna. Skulle ju kunna ha hållt mig ifrån sportkanalerna, men då jag är en idrottsintresserad person och finner stort nöje i att se på sport så tycker jag det är värt det.
Nu är nästa flöde som jag ska ta itu med Facebook. Tycker det är sjukt mycket reklam där nu och statusuppdateringarna som var det intressanta lyser mer med sin frånvaro. Facebook använder jag mest för att se när det anordnas evenemang och för att hålla kontakten med vänner och använda gruppchatten. Jag ska därför minska på antalet gånger jag kollar in på sidan då det mest äter tid men inte ger något alls i utbyte.
Många förändringar men viktiga sådana tror jag för att utvecklas som människa och lägga fokus på det som är viktigt och intressant istället.
onsdag 2 mars 2016
Ökade levnadskostnader
Som sig INTE bör så är det det lätt hänt att levnadskostnaderna ökar när inkomsten ökar. Jag som själv har dubblerat inflöde av pengar mot tidigare är inget undantag. Varför har jag då vikt mig åt att öka mina kostnader? En del kan vara helt accepterade medan andra egentligen är mest onödigt.
I första kategorin återfinns det mest acceptabla, nämligen behov. Här har jag haft några behov som varit tvungna att tillgodoses. Ny vinterrock och dator. Där valde jag inte lågpris utan jag valde att satsa på kvalité (och lite på märke). Kunde alltså kommit undan bra mycket billigare, men jag är en långsiktig individ och eftersom min gamla rock klarat sig igenom 6 säsonger så vill jag vara lika nöjd med mitt nya köp också.
I den första kategorin kan man även sortera in nästa skäl i. Nämligen för att ha en meningsfull fritid. Träning har varit och är en stor del av mitt liv. Jag har utövat väldigt många olika idrotter, mest lagidrotter även om det på senare år endast är fotboll och delar av en svensk klassiker som jag har lagt tiden på. Jag tycker om att anstränga mig, utvecklas och befinna mig utomhus. Det ger en sådan otroligt god känsla i kroppen. Jag kan dock tycka att ju äldre jag blivit och sedan jag flyttade för att studera har jag blivit mer inaktiv, jag gjorde därför ett stort inköp häromdagen. Jag köpte helt ny skidutrustning, men om man tänker på vilket datum det är så kan man ana att jag inte har lagt ut hur mycket pengar som helst. Nog för att det kostade mig en fjärdedel av mina förväntade inkomster den här månaden så kostade det sammanlagt 50% mindre nu att köpa än om jag ändå ska köpa utrustningen kommande höst. Enda nackdelen är att jag verkligen är full av lust att få använda den, medan utomhusklimatet inte tillåter det.
I den oaccepterade kategorin hamnar bl.a. en stor del av mina klädinköp. Det här har varit rätt usel på att hålla igen. Frågan är hur många skjortor man egentligen kan behöva? Jag har oavsett lagt ett köpstopp vad det gäller kläder för det är utgifter som skälet har ofta varit att det är rea, eller att jag "behöver" den och den färgen på byxor och skjorta och alltså inget riktig bakomliggande behov.
Inlägget ska beröra hur inkomsterna avspeglas i inköpen och här kommer min poäng. Hade jag verkligen köpt det jag ändå anser som behov om jag inte hade haft extra inkomster? Hade jag om behovet verkligen varit akut satsat på de grejerna och kvalitén jag gjorde?
Svaret blir ett rungande: Nej. Det känns som att de ökade inkomsterna gör att spärren och tankarna vad som är dyrt och inte luckras upp. Till stor del alltså psykologiskt och jag verkar medveten om det, varför låtsas jag då inte som att de extra inkomsterna inte finns?
Jag ligger trots allt med en sparandegrad på 30-50% och jag vill inte hela tiden drömma om den dag jag har mycket pengar i på investeringssparkontot. Jag vill kunna använda min fritid längre fram på allsköns fritidsaktiviteter så varför inte börja lite redan nu och utöva och ta tillvara på den fritid jag har? Dumt att inte göra det tycker jag.
En annan del är att jag håller såpass låga utgifter (bortsett från matkontots) att jag helt enkelt tycker det är skönt att kunna höja utgiftstaket en smula. Det viktiga är att inte hela ökningen går till konsumtion utan det mesta till sparande och där är jag idag. 70-80% av den nya inkomsten viks åt sparande och det tycker jag är bra.
Ett långt inlägg och stundtals lite obegripligt antagligen. Dock hjälper det mig att bena ut för mig själv hur jag tänker när jag blir tvungen att sätta ord på tankar. Det gör mig till en bättre och mer medveten människa tror jag och framför allt det får mig att överväga för och nackdelar och inte bara ha en carpe diem-mentalitet som ger mig huvudvärk längre fram.
I första kategorin återfinns det mest acceptabla, nämligen behov. Här har jag haft några behov som varit tvungna att tillgodoses. Ny vinterrock och dator. Där valde jag inte lågpris utan jag valde att satsa på kvalité (och lite på märke). Kunde alltså kommit undan bra mycket billigare, men jag är en långsiktig individ och eftersom min gamla rock klarat sig igenom 6 säsonger så vill jag vara lika nöjd med mitt nya köp också.
I den första kategorin kan man även sortera in nästa skäl i. Nämligen för att ha en meningsfull fritid. Träning har varit och är en stor del av mitt liv. Jag har utövat väldigt många olika idrotter, mest lagidrotter även om det på senare år endast är fotboll och delar av en svensk klassiker som jag har lagt tiden på. Jag tycker om att anstränga mig, utvecklas och befinna mig utomhus. Det ger en sådan otroligt god känsla i kroppen. Jag kan dock tycka att ju äldre jag blivit och sedan jag flyttade för att studera har jag blivit mer inaktiv, jag gjorde därför ett stort inköp häromdagen. Jag köpte helt ny skidutrustning, men om man tänker på vilket datum det är så kan man ana att jag inte har lagt ut hur mycket pengar som helst. Nog för att det kostade mig en fjärdedel av mina förväntade inkomster den här månaden så kostade det sammanlagt 50% mindre nu att köpa än om jag ändå ska köpa utrustningen kommande höst. Enda nackdelen är att jag verkligen är full av lust att få använda den, medan utomhusklimatet inte tillåter det.
I den oaccepterade kategorin hamnar bl.a. en stor del av mina klädinköp. Det här har varit rätt usel på att hålla igen. Frågan är hur många skjortor man egentligen kan behöva? Jag har oavsett lagt ett köpstopp vad det gäller kläder för det är utgifter som skälet har ofta varit att det är rea, eller att jag "behöver" den och den färgen på byxor och skjorta och alltså inget riktig bakomliggande behov.
Inlägget ska beröra hur inkomsterna avspeglas i inköpen och här kommer min poäng. Hade jag verkligen köpt det jag ändå anser som behov om jag inte hade haft extra inkomster? Hade jag om behovet verkligen varit akut satsat på de grejerna och kvalitén jag gjorde?
Svaret blir ett rungande: Nej. Det känns som att de ökade inkomsterna gör att spärren och tankarna vad som är dyrt och inte luckras upp. Till stor del alltså psykologiskt och jag verkar medveten om det, varför låtsas jag då inte som att de extra inkomsterna inte finns?
Jag ligger trots allt med en sparandegrad på 30-50% och jag vill inte hela tiden drömma om den dag jag har mycket pengar i på investeringssparkontot. Jag vill kunna använda min fritid längre fram på allsköns fritidsaktiviteter så varför inte börja lite redan nu och utöva och ta tillvara på den fritid jag har? Dumt att inte göra det tycker jag.
En annan del är att jag håller såpass låga utgifter (bortsett från matkontots) att jag helt enkelt tycker det är skönt att kunna höja utgiftstaket en smula. Det viktiga är att inte hela ökningen går till konsumtion utan det mesta till sparande och där är jag idag. 70-80% av den nya inkomsten viks åt sparande och det tycker jag är bra.
Ett långt inlägg och stundtals lite obegripligt antagligen. Dock hjälper det mig att bena ut för mig själv hur jag tänker när jag blir tvungen att sätta ord på tankar. Det gör mig till en bättre och mer medveten människa tror jag och framför allt det får mig att överväga för och nackdelar och inte bara ha en carpe diem-mentalitet som ger mig huvudvärk längre fram.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)