Det här inlägget skulle egentligen varit en klapp på min egen axel över hur sparsamt man kan leva under ett år. Nu blev dock inte sammanställningen av mina utgifter så rosenskimrande som jag tänkt mig, utan jag hamnade långt ovanför mitt budgettak.
Det går dock att finna ursäkter för att budgeten sprack, främst att jag inte har någon riktig budget, utan mest har en kassabok för att se vad jag lägger pengarna på och utifrån det har skrivit vad max utgiften ska få ligga på för varje kategori.
Året är även uppdelat på två olika perioder, då förutsättningarna har varit skiftande, och vid jämförande har jag därför tagit ett medelvärde av de här två budgeterna. Jag har även räknat på snittet per månad och då ser det ut så här:
Kategori Budget Utfall Differens
Mat 2250 2707 - 457
Boende 2150 2226 - 76
Telefoni 200 203 - 3
Fest 750 435 315
Resor 600 953 - 353
Övrigt 1350 5001 - 3651
Summa 7300 11525 - 4225
Med andra ord, ett totalt magplask! Fjolårets utgifter hamnade i snitt på 9478 så en ökning av utgifterna med dryga 2000 kr eller 21,6 % om det talet skrämmer mer.
Är det då så att utgifterna verkligen har skjutit iväg med massa småköp eller vad beror den här stora förändringen på?
- Till en stor del kan min utlandssemester nu under hösten/vintern vara orsaken. Minus matkostnader jag ändå skulle haft kostade den 16500 kr, vilket påverkar resultatet mycket.
- Flytten till att bli sambo med min flickvän står också för en del utgifter. Då vi påbörjar vårt liv tillsammans har vi även gjort en del gemensamma inköp, de här utgifterna har jag räknat samman och de slutar för min del vid 6493 kr
- Sista stora utgifterna blir en post som jag vet efter otaliga lyxfällan avsnitt ställer till det för många, kläder. Har köpt tre mycket viktiga plagg som jag genom rabatter på >3000 kr fick för sammanlagt 6164 kr. Det är en rejäl vinterjacka, en kostym och en regnrock, inköp som jag räknar med att ha i väldigt många år framöver.
Mat är också något som har ökat sedan fjolåret. I runda slängar med 500 kr per månad. Mina fika kan vara boven, men jag tror att en stor del har att göra med att jag faktiskt äter mer mat. Jag har förstått hur viktig maten är för mig och mina prestationer att jag lagar ett extra mål mat om dagen nu. Det är en utgift som jag tycker ska ha ökat.
Kommer jag på något mer fyller jag på i framtida inlägg. Dock kommer nästa inlägg att röra hur mina investeringar har fallit ut under året.
torsdag 19 december 2013
måndag 16 december 2013
De rika och de fattiga
"De fattiga & de rika"- Axel Odelberg har skrivit en bok om hur Schweiz körde ifrån Sverige när det gäller i princip allt men framförallt materiell standard. Det här boken har jag nu läst igenom på expressfart då jag tyckte den var mycket intressant.
Mycket av det som tas upp i boken har jag inte upplevt själv, då alla reformer på 70-talet ges stort utrymme. Jag har därför ingen aning hur jag hade sett på debatten om reformerna vid tidpunkten, däremot så kan man med facit i hand tycka att alla var av ondo. Hur svenskarnas obefintliga sparande kom till tas också upp, något som jag tycker var extra intressant då jag nyligen läste "Balansakten" av Philip Lerulf, vilken även den behandlar svenskar brist på sparade medel då man har en väldigt stark tro på staten.
För att komma tillbaka till den förstnämnda boken igen, om man ska tro på allt som står (det gäller att vara lite kritisk då jag tycker den är mycket subjektiv) så känner jag mig mer som en Schweizare. Jag är sparsam, tror inte på en stor stat och vill se mera möjligheter att påverka politiken samtidigt som jag inte ser en höjning av skatten som lösning på allt. En tankegång som jag tar med mig från boken och som rör höga skatter är den här:
Om man har höga skatter på bensin, alkohol och tobak m.m. för att man vill hålla konsumtionen nere och för att det inte är bra, varför har man då så höga skatter på företagande och arbete (arbetsgivaravgift, inkomstskatt osv.) det behandlas alltså som något icke önskvärt?
Mycket av det som tas upp i boken har jag inte upplevt själv, då alla reformer på 70-talet ges stort utrymme. Jag har därför ingen aning hur jag hade sett på debatten om reformerna vid tidpunkten, däremot så kan man med facit i hand tycka att alla var av ondo. Hur svenskarnas obefintliga sparande kom till tas också upp, något som jag tycker var extra intressant då jag nyligen läste "Balansakten" av Philip Lerulf, vilken även den behandlar svenskar brist på sparade medel då man har en väldigt stark tro på staten.
För att komma tillbaka till den förstnämnda boken igen, om man ska tro på allt som står (det gäller att vara lite kritisk då jag tycker den är mycket subjektiv) så känner jag mig mer som en Schweizare. Jag är sparsam, tror inte på en stor stat och vill se mera möjligheter att påverka politiken samtidigt som jag inte ser en höjning av skatten som lösning på allt. En tankegång som jag tar med mig från boken och som rör höga skatter är den här:
Om man har höga skatter på bensin, alkohol och tobak m.m. för att man vill hålla konsumtionen nere och för att det inte är bra, varför har man då så höga skatter på företagande och arbete (arbetsgivaravgift, inkomstskatt osv.) det behandlas alltså som något icke önskvärt?
lördag 14 december 2013
Högre ränta
Med rubriken menar jag inte högre ränta för att riksbanksdirektionen har bestämt sig för det utan jag menar högre ränta på mitt sparkonto där jag har min buffert. Det är inte så att räntan höjts utan jag har öppnat ett nytt sparkonto. Från början hade jag Sevenday för min sparbuffert, men de sänkte räntan snabbare än vad jag tyckte var okej, så därför hoppade jag över till Hoistspar. Nu när även Hoist sänkte så ser jag glappet till Santander Consumer Banks ränta som stor, följaktligen valde jag att öppna ett konto i sistnämnda bank.
I det stora hela är det bara några hundralappar om året det ger, men jag vill få ut så mycket som möjligt även av min buffert och om man räknar procentuellt vilken ökning det ger så är det motiverande. Hoist ger en ränta på 2,2% medan Santander ger 2,5% en skillnad på 13,6% alltså!
I det stora hela är det bara några hundralappar om året det ger, men jag vill få ut så mycket som möjligt även av min buffert och om man räknar procentuellt vilken ökning det ger så är det motiverande. Hoist ger en ränta på 2,2% medan Santander ger 2,5% en skillnad på 13,6% alltså!
fredag 13 december 2013
Julklappar
När det gäller julklappar, eller för den delen även födelsedagspresenter, har jag och min familj börjat att lägga ihop till "ordentligare" paket. Tidigare kunde man vara ute i sista minuten och rycka med första, bästa prydnadstomte från Konsum för att ha något att ge bort. Nu för tiden blir paketen något mycket mer användbart och något som är nödvändigt. Alla har blivit nöjdare och även pengarna som läggs på paket har blivit mindre. Julen och födelsedagarna har blivit tillfällen då vi ser fram emot att träffa varandra istället för att vi ser fram emot att få störst berg med paket.
Sparbuffert
Jag har en ganska stor buffert i relation till mina utgifter. Den täcker mina utgifter ett helt år nämligen, lite i överkant för tillfället. Den enda uppsatta regeln jag har för den är att den ska vara på minst 30 000 kr, vilket motsvarar lite mer än tre månader och är vad jag känner mig komfortabel med. Jag vill kunna göra beslut utan att vara begränsad av pengar. Den här hösten har innehållit ett sådant beslut, då jag bestämde mig för att hoppa av min pågående utbildning.
Tidigare har jag även stött på tillfällen som visat att den storleken på buffert passar bra. Jag sökte jobb i Oslo, Norge för något år sedan. När jobbet väl var fixat så stod jag och min kompis inför möjligheten att få hyra en bostad centralt. Det är dyrt på hyresmarknaden i Norge och hyresvärdarna kräver ofta att en summa ska läggas i deposition. För den lägenheten vi hade var depositionen 3 månadshyror och en summa på 22 500 Norska kronor skulle alltså läggas. Norge är inte helt uteslutet att jag återvänder till då jag gillar löneläget, så även därför hålls 30 000 kronor som botten på bufferten.
Jag har alltså för tillfället allokerat rätt så mycket mer i min buffert än vad som är utgångspunkten. Det skulle kunna vara möjligt att portionera ut en stor del av kapitalet på de fonder jag placerar mitt månadssparande i. Jag vill dock inte göra det i alldeles för stora portioner, eftersom det skulle vara tråkigt att ha prickat in börstoppen, så därför sprider jag ut mina inköp. Det är av den anledningen mitt månadssparande uppgår till 2500kr och inte 1000kr som är mitt egentliga sparande enligt budget.
Tidigare har jag även stött på tillfällen som visat att den storleken på buffert passar bra. Jag sökte jobb i Oslo, Norge för något år sedan. När jobbet väl var fixat så stod jag och min kompis inför möjligheten att få hyra en bostad centralt. Det är dyrt på hyresmarknaden i Norge och hyresvärdarna kräver ofta att en summa ska läggas i deposition. För den lägenheten vi hade var depositionen 3 månadshyror och en summa på 22 500 Norska kronor skulle alltså läggas. Norge är inte helt uteslutet att jag återvänder till då jag gillar löneläget, så även därför hålls 30 000 kronor som botten på bufferten.
Jag har alltså för tillfället allokerat rätt så mycket mer i min buffert än vad som är utgångspunkten. Det skulle kunna vara möjligt att portionera ut en stor del av kapitalet på de fonder jag placerar mitt månadssparande i. Jag vill dock inte göra det i alldeles för stora portioner, eftersom det skulle vara tråkigt att ha prickat in börstoppen, så därför sprider jag ut mina inköp. Det är av den anledningen mitt månadssparande uppgår till 2500kr och inte 1000kr som är mitt egentliga sparande enligt budget.
tisdag 10 december 2013
Tid
Här kommer ytterligare tankar angående min investeringsfilosofi, eftersom jag i det förra inlägget inte överhuvudtaget lade in tidsaspekten i det hela. Tiden är en såpass stor del av varför beslutet kom att jag behöver redogöra den aspekten.
I ett tidigare inlägg från i våras rör jag hur ofta jag är inne och kollar aktiekurserna för bolag, avyttrade bolag men även de innehav jag då för stunden hade. Det är en stor tidsbov, men på ett plan gjorde jag det för att upptäcka om det fanns något köpvärt som för stunden hade handlats ner avsevärt, något sådant tillfälle dök aldrig upp. Likväl spenderades flera tillfällen på många minuter om dagen på den här företeelsen. Genom att jag nu har ett schemalagt månadssparande och enbart höjer det vid stora allmänna börsnedgångar har jag frigjort enormt med tid som jag kan lägga på annat. Jag behöver heller inte läsa rapporter från bolag eller grotta ned mig i olika nyckeltal, ännu mer tid över.
Vad ska jag nu använda tiden till istället? Att toksatsa på studierna och på att få i gång ett företag har jag tänkt mig. Även till träning, jobb och umgänge, vilket känns som bra prioriteringar.
I ett tidigare inlägg från i våras rör jag hur ofta jag är inne och kollar aktiekurserna för bolag, avyttrade bolag men även de innehav jag då för stunden hade. Det är en stor tidsbov, men på ett plan gjorde jag det för att upptäcka om det fanns något köpvärt som för stunden hade handlats ner avsevärt, något sådant tillfälle dök aldrig upp. Likväl spenderades flera tillfällen på många minuter om dagen på den här företeelsen. Genom att jag nu har ett schemalagt månadssparande och enbart höjer det vid stora allmänna börsnedgångar har jag frigjort enormt med tid som jag kan lägga på annat. Jag behöver heller inte läsa rapporter från bolag eller grotta ned mig i olika nyckeltal, ännu mer tid över.
Vad ska jag nu använda tiden till istället? Att toksatsa på studierna och på att få i gång ett företag har jag tänkt mig. Även till träning, jobb och umgänge, vilket känns som bra prioriteringar.
10 december 2013
Nobeldagen, men fullt så storslagen kommer inte min dag att vara. Dock innehåller det flera avgörande drag som kommer påverka andra dagar och framförallt år. Jag har nämligen lagt om min investeringsfilosofi helt.
Filosofin har gått ifrån att vara baserad på andras förhoppningar, från andras slutsatser, till att vara något som stämmer mer in på hur jag vill att mitt sparande ska vara.
Läste några gamla inlägg där det stod att jag tänkte vara långsiktig. Läste sedan att jag hade sålt av då jag tyckt att uppgången varit för stor. Läste även att jag vid ett senare tillfälle kollat i backspegeln och sett att försäljningen var förhastad. Allt det där stämmer in på den bild jag fått på senare tid: Jag kommer inte kunna bedöma vart toppen är, eller när vi når botten och jag kommer heller inte kunna sitta inne på information ingen annan har, hur ska jag då kunna investera rätt? Jag vill att mitt investerande ska vara något mer än ett lotteri.
Efter att ha haft den här tanken, fått lite hårda frågor från en kompis om varför jag investerar i aktier och inte hade ett svar tillräckligt övertygande mig själv, så har jag försökt komma fram till hur jag ska få till mina investeringar att bli hållbara på långsikt. En bok som jag då kom över av en slump* var "The Coffeehouse Investor". Några av idéerna i denna boken stämmer väl överens med hur jag ser på saken, varför inte följa index istället för att försöka slå index?
Till saken hör att jag faktiskt har gjort det sistnämnda, hittills i år ligger jag på >32% i avkastning på mina aktier, medan börsen har 18,2% uppgång i skrivande stund. Det får jag vara nöjd med, då det inte kommer vara möjligt att ske mer än marginellt framöver. Då jag nu börjar att månadsspara som följande:
SPP Aktiefond Global 2500kr
SPP Aktiefond Europa 1000kr
SPP Aktiefond USA 700kr
Swedbank Robur indexfond Asien 700kr
Avanza Zero 100kr
Fördelen jag även ser med att investera så här är att courtaget inte blir så högt i förhållande mot hur mycket jag investerar. Hade jag månadssparat i aktier hade även diversifieringen blivit lidande. Jag vill gärna ha investeringarna utspridda över tid för att inte vara beroende av vilken tid jag investerade vid, så aktier får vänta tills jag har fått ihop ett tillräckligt stort kapital och tills jag kan investera större per månad. Även om det ser ut som att jag kommer att månadsspara 5000kr per månad framöver är inte det vad som kommer ske på inom det närmaste året, jag kommer att ha månadssparandet på 2500kr, men jag vill undvika onödiga extra överföringar som kommer påverka skatten på min ISK. Däremot vid större börsnedgångar kommer jag att öka månadssparandet successivt.
Så ser min nya filosofi ut, jag kan även dra huvuddragen i punktform:
- Månadssparande i indexfonder
- Öka månadssparandet vid stora nedgångar
- (Långt fram i tiden) Köpa aktier vid stort kapital och då jag kan avsätta betydliga summor varje månad
Filosofin har gått ifrån att vara baserad på andras förhoppningar, från andras slutsatser, till att vara något som stämmer mer in på hur jag vill att mitt sparande ska vara.
Läste några gamla inlägg där det stod att jag tänkte vara långsiktig. Läste sedan att jag hade sålt av då jag tyckt att uppgången varit för stor. Läste även att jag vid ett senare tillfälle kollat i backspegeln och sett att försäljningen var förhastad. Allt det där stämmer in på den bild jag fått på senare tid: Jag kommer inte kunna bedöma vart toppen är, eller när vi når botten och jag kommer heller inte kunna sitta inne på information ingen annan har, hur ska jag då kunna investera rätt? Jag vill att mitt investerande ska vara något mer än ett lotteri.
Efter att ha haft den här tanken, fått lite hårda frågor från en kompis om varför jag investerar i aktier och inte hade ett svar tillräckligt övertygande mig själv, så har jag försökt komma fram till hur jag ska få till mina investeringar att bli hållbara på långsikt. En bok som jag då kom över av en slump* var "The Coffeehouse Investor". Några av idéerna i denna boken stämmer väl överens med hur jag ser på saken, varför inte följa index istället för att försöka slå index?
Till saken hör att jag faktiskt har gjort det sistnämnda, hittills i år ligger jag på >32% i avkastning på mina aktier, medan börsen har 18,2% uppgång i skrivande stund. Det får jag vara nöjd med, då det inte kommer vara möjligt att ske mer än marginellt framöver. Då jag nu börjar att månadsspara som följande:
SPP Aktiefond Global 2500kr
SPP Aktiefond Europa 1000kr
SPP Aktiefond USA 700kr
Swedbank Robur indexfond Asien 700kr
Avanza Zero 100kr
Fördelen jag även ser med att investera så här är att courtaget inte blir så högt i förhållande mot hur mycket jag investerar. Hade jag månadssparat i aktier hade även diversifieringen blivit lidande. Jag vill gärna ha investeringarna utspridda över tid för att inte vara beroende av vilken tid jag investerade vid, så aktier får vänta tills jag har fått ihop ett tillräckligt stort kapital och tills jag kan investera större per månad. Även om det ser ut som att jag kommer att månadsspara 5000kr per månad framöver är inte det vad som kommer ske på inom det närmaste året, jag kommer att ha månadssparandet på 2500kr, men jag vill undvika onödiga extra överföringar som kommer påverka skatten på min ISK. Däremot vid större börsnedgångar kommer jag att öka månadssparandet successivt.
Så ser min nya filosofi ut, jag kan även dra huvuddragen i punktform:
- Månadssparande i indexfonder
- Öka månadssparandet vid stora nedgångar
- (Långt fram i tiden) Köpa aktier vid stort kapital och då jag kan avsätta betydliga summor varje månad
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)