Rädslan vid uppgång

Jag läste igenom gamla inlägg och slogs av en tanke, hur extremt svårt det är att tajma upp och nedgångar. Jag har sett på Avanzas grafer för händelser man gjort på sitt konto. Det som är mycket tydligt är att så fort jag haft en riktigt bra uppgång i något av mina innehav så har jag darrat på säljfingret för att till slut avlossa en säljorder.

Läste därför även något gammalt inlägg för att se hur jag hade resonerat, och tankegången var inte så mycket mer än "nu står börsen högt". Börsen står ännu högre idag och ett avslut i Skanska på 125 kr ser ju mycket oklokt ut med facit i hand.

Av denna anledning ska jag inte sälja av aktier mer än om börsen fullkomligt skulle skena iväg och då talar jag om något som en 20-50% uppgång på ett halvår eller något åt det hållet. Annars så får inte försäljningar ske av anledningen att börsen är högt värderad, men självklart kan det vara så att jag säljer aktier om t.ex. det framkommer väldigt dålig information i något av mina bolag, slopade utdelningar eller något av den typen.

Jag behöver dock inte gasa på fullt ut med nyinsättningar på investeringssparkontot eller kapitalförsäkringarna, utan här har jag funderat fram en strategi. Nyinsättningar kommer att ske varje månad i fortsättningsvis också. Det är inget jag tänkt sluta helt med, då jag tycker det är sunt att ha ett månadssparande och en möjlighet jämna ut inköpskurser och för att inte "bränna allt krut på en gång". Däremot tänker jag inte sätta in allt överskott varje månad, utan att 50-75% går in på börsen och övriga får vänta på sparkontot, för att på så vis bygga upp en hög med kapital som kan användas när kurserna går ned lite mer. 

OMXS30 är på all time high och det utan utdelningar inräknade, så jag tycker att man ska ha viss respekt. Jag tror fortfarande på uppgång i och med ECBs besked och låga räntor, men jag vill även i måttlig grad kunna förbereda mig för att stå rustad i en nedgång.