Tankar 2012-01-15

De två inläggen var ju visst tre. De är väldigt aktuella fortfarande i mitt liv för de här tankarna har fastnat i huvudet, dock har jag utvecklat även de här, ska nog ta och få ihop en text som är EXAKT vad som rör sig där inne lite mer än ett år senare, men det får bli senare. Läs och fundera!

1.
Nu kan man kanske tro att det handlar om hur man värderar ett företag eller något i den stilen, men det är inte riktigt det jag tänkte på. Det jag tänkte på är mer hur man värderar saker som nästan är detsamma.
Jag vet att de gånger jag handlar mat så är jämförelsepriset väldigt viktigt för mig, även om märket till viss del också spelar roll. Då kollar jag skillnader och försöker få bästa möjliga ut från varenda grej och kanske sparar någon krona här eller där. Detta bara för att någon timme sedan gå och ta en pizza tillsammans med någon vän. Helt utan en tanke på hur mycket man kunde få från samma kronor i mataffären.

Exemplet är ännu tydligare när det gäller dricka. Köper en del mjölk, fast har börjat att släcka törsten mellan måltiderna med vatten nu istället, till skillnad mot förr då mjölken var törstsläckare också. Jag köper sällan någon cola eller fanta att ha på kvällen heller och om jag köper något jämförs det även här för att spara några kronor. Detta för att någon dag senare lägga 60-talet kronor på ett glas öl med vänner. Helt utan en tanke på hur mycket man kunde få för samma kronor i mataffären.

Men det är nog det där, att göra något tillsammans med vänner som man värderar högst. Och det är även det som gör att i alla fall jag vill ha mycket pengar. Pengar som har växt av sig själva utan att jag måste ha arbetat i flera dagar med tungt arbete. Pengar som ger frihet och som gör att man kan göra det där som man värderar så högt, att göra saker med de man gillar. Inte att känna sig begränsad och behöva tacka nej till något, utan att man kan vara en "yes-man" och tacka ja till allt spännande och socialt som ändå finns att göra här i livet.

Därför behöver jag inte äta så där extra fint när det bara är jag, eller "unna" mig något gott om jag sitter själv och ser på TV. Det ger inga bestående minnen och intryck, bara fyller ut något som jag inte saknat, alltså helt onödigt. Istället kan jag ha de där extra mynten till ett tillfälle dyker upp som ger så mycket mer...



2.
Som en forsättning på förra inlägget om hur jag resonerar så har jag även några tankar på hur jag använder min tid. För att köpa något som jag egentligen inte behöver är slöseri. Så jag grämer mig men det ganska lätt att komma över och det kan visa sig att det hade värde ändå. Något som jag däremot grämer mig mer över är hur lat jag är och vilken dålig karaktär jag har.

För det jag slösar mest med är min tid känner jag. Så fort jag inte gör något produktivt, som när jag slösurfar runt på internet, låter disken stå orörd för att vika min tid åt lite TV-tittande, eller absolut inte har något alls att göra och ändå inte gör något, känns det inte bra. Då känns det som jag verkligen slösar, verkligen låter någon tömma mitt konto medan jag står bredvid och apatiskt tittar på. Ingen trevlig känsla, men jag har än så länge inte haft någon karaktär att hålla fast vid att hålla uppe produktiviteten.

Jag tänker "nu banne mig ska jag använda tiden till att lära mig något, eller för att bli bättre på nåt" och håller det någon dag, sedan faller jag tillbaka till samma fas igen av onödig lathet och återupplevar inte tanken på att vara effektiv med tiden förrän det verkligen är illa igen.

Ska därför snickra ihop lite mål för varje dag, som jag vid slutet av dagen ska ha uppnåt. Dagen behöver inte ha innehållt hundra saker jag gjort, men någon sådär liten extra sak som gör att det är en positiv känsla jag går och lägger mig med. Och det där med att lägga sig kan vara ett ständigt återkommande mål, för sömnens tid slösar jag något så fruktansvärt med.



3.
Många som kritiserat mig när jag pratat om sparande och aktier har sagt att "varför inte leva i nuet?" Det är en mycket bra fråga. Jag skulle kunnat svara på den kort och det gör jag också, med "att självklart vill jag leva i nuet, men jag vill även ha det tryggt i framtiden om jag eventuellt skulle stå utan jobb, jag vill inte leva på marginalerna och hamna i svår ekonomisk knipa av en oväntad händelse". Kanske inte blev riktigt så kort ändå, men mot det mycket längre svaret jag skulle kunna ge så är det i sammanhanget kort.

Egentligen är det så att jag har det fruktansvärt svårt att just leva i nuet, jag tänker alltid framåt, i allt från månader, år till decennier framåt. Jag tänker på precis hur allt kommer vara och hur jag ska kunna underlätta allt. Det finns så mycket jag vill göra, mycket som jag behöver tid till. Att då ha gjort det möjligt tidigare år att få mer frihet genom att jag behöver jobba mindre känns bra. Att stå där med bra, utbildning, en härlig familj och samtidigt veta att vi kan fokusera på annat än att behöva jobba hela dagarna eller få panik när lönen är försenad en vecka. Det är vad som driver mig att spara.

Ibland känns det nästan lite frustrerande när jag drömt mig framåt och sedan vaknar till ur dagdrömmandet och förstår att det åtminstone 8 månader tills jag börjar läsa, helt plötsligt kom allt väldigt avlägset. Jag kan då inte vara helt nöjd med att det trots allt är 240 dagar som jag kan göra massor med saker på, utan tror att det bara är i framtiden jag kan göra allt roligt.

Ska därför även ha som mål att det där med framtiden i bloggens namn, ska vara hur jag bäddar för framtiden i nuet, men utan att jag lever i framtiden och bäddar för nuet. Att jag inte blir besviken varje gång något i realtid förändrar bilden av framtiden, utan njuter lite mer av alla dagar oavsett.